Party

Jag är bakfull. Fast så farligt är det egentligen inte. Tur är väl det, för jag HATAR bakfylla!
Jag drack några drinkar för mycket igår, men jag insåg ju det själv och kompenserade det med typ 20 glas vatten, så det gick bra=) Mycket moget av mej.
Men jag har fruktansvärt ont i halsen med. Kan de vara en komination av förkyldning och at det va väldigt bra låtar på stadt igår?
Vi lyckades iaf samla anna, helene martina och munken på vårat pary. Det va kul=)
Tanken slog mej att jag alltid umgicks med alla dom förut. Varjedag nästan. Och nu har jag inte sett någon av dom på ett år, ändå kändes det så himla naturligt. Det är fortfarande samma personer och jag vill alltid känna dom. Här är mina vänner.

Fast jag har ju lite vänner hemma med. Och min fantastiska saknade pojkvän!

nu är jag överhettad av denna varma datorn, så jag tänkte avsluta här=)

/ Barbie

Skara town!

I morron åker jag till skaraa!!
Och för er som blir helt förvirrade nu när jag verkar så hysteriskt glad över att jag ska dit när jag vanligtvis brukar säga att jag hatar skara så ska ni nu få en förklaring.
För det är såhära att egentligen är det inte skara som stad som jag inte tycker om. Skara är en idyllisk lite stad, mycket vacker och lagom söt, men en tid i mitt liv va jag SÅ otroligt trött på dom flesta invånare i skara att jag helt enkelt kände att jag måsten bort därifrån, och ett tag efter det fick jag typ kräk känslor så fort jag ägnade skara en tanke. Men nu har min hjärna bearbetat alla hemka känslor mot dom flesta invånare, dom är alltså glömda och skara har nu återfått sin gamla vanliga idyll=)

Skara är kanske trots allt staden i mitt hjärta, som den alltid har varit lixom=)

I vilket fall så ska jag strax ringa frugan för ett packinglist samtal=)

Bajsåhej / Barbie

Kuk.

Jävla kukdag.

Verkligen inte någon bra dag.

Skara tajm!!

Jag vet att jag bloggar dåligt. Iaf om man jämför med innan när bloggen va mitt liv.
Fast man har ju inte så mycket liv om bloggen är ens liv.
Jag har insett att jag har tuuur som får bo med en fantastisk pojkvän, för det är sååå ensamt att vara själv!!
Men jag klarar ju det=)

Om en vecka ska jag bege mej till skara!! Jag har inte varit där sedan den 9 november förra året. Jag ska vara där i ca en vecka, och det ska bli sååå fantastiskt roligt!! Jag hoppas på vackert väder, och vi ska FESTAAA!!
Bli fulla, vara som vi alltid är när vi är fulla, sminka oss under hela förfesten, sjunga lite mellan det, dricka drinkar och komma på att vi kanske måste sminka oss klart innan vi dricker för mycket, fråga varandra 17 000 ggr om vi verkligen kan ha dom hära kläderna, deppa för att vi har en finne eller ngt, men sen komma på hur fantastiskt snygga vi är, byta kläder, komma på att vi är sena till bussen, springa i högklackat och inse vilken dålig kondis vi har, osv osv osv...!
Och när vi inte festar så ska vi såklart ladda=) Prata om våra liv och äta onyttigt, ladda, ladda, ladda, kolla på mamma mia eller någon annan favvofilm..planera stockholmsresan odylikt=)

Ja, jag ska alltså jobba i sex dagar till, sen är det skara taaajm=)

/ Barbie

WHY!!?

Det har hänt igen. Det som inte får hända mej.
Jag har träffat på en spindel.
Fast jag skrev nog inte om när min bror (nicke) skulle hjälpa mej med en spindel i förra veckan väl? Då bad jag honom ta bort den, och tror då naturligtvis att han ska döda den, vilket jag naturligtvis verkligen vill att han ska. Men han plockade försiktigt ner den, och tappar den!!!!!!! Det jobbiga med denna situationen va att spindeln satt i taket ovanför våran säng.
Ja, så spindeln hamnade aningen i sägen eller bland alla sakerna på golvet.
Jag städade sovrummet KLINISKT rent efter det och jag och sötcarl använde en ficklampa och lyste igenom hela rummet. Carl tyckte såklart att det va en väldigt äventyrlig upplevelse, skönt för honom att han inte fattade vad vi höll på med egentligen.
Vi hittade aldrig spindlen...

Men idag, så satt jag är helt lugnt i våran soffa och skrev ner fina och söta sms som jag har fått av fredrik i våra dagar, och då plötsligt när jag är klar, så reser jag mig sakta upp och ser något svart som ser ut som typ en tygbit i soffan, jag tar då upp den och analyserar den och inser med FASA att det är en stor, fet, svart, äcklig spindel som jag HÅLLER I!
Fast den va död, det va därför den va så stilla.
Med ett gällt skrik kastar jag iväg den, och klär av mej alla kläder och springer in i dushen och borstar hela håret, typ i samma veva alltihopa.

Snälla gud, svara på varför det ska behöva hända mej?
Jag är SÅ himla hysteriskt rädd!!!

/Barbie

BAAAAAAAAAAAAJS

JAg är sur och ledsen och arg och deprimerad. Jag vill att frugan och malin ska bo här, i borås på HELTID. NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!

Jag vill det. NUUUUUUUUUUUUUUU.

NUUUUUUUUUUUUUUU
NUUUUUUUUUUUUUUU.

Jag hatar att behöva planera att dom ska komma, hatar att det tar så lång tid innan dom kommer, hatar att behöva ha dom som gäster i mitt hem. Jag vill att dom ska bo nära så att dom bara kan gå hit på max tio minuter, och komma och gå som dom vill, som det va förut.

Men det blir aldrig så igen.

Hemskt!!

Gissa vad som hände mej när jag kom hem idag?
Jo, det va såhära.
Jag klev in i våran hall, och kände genast att jag inte var ensam. Jag kollade sakta runt i rummet, och min blick fortsatte ner på golvet. Och där, där va odjuret. En HEMSKT stor spindel, så stor och tjock att jag nästan kunde se håren på benen!!!
Jag hamnade självklart i chocktillstånd men vaknar snabbt igen då jag inser att den men snabba steg håller på att ta sig in i vårat sovrum!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag blir helt handlingsförlamad av skräck och vet inte om jag ska börja gråta eller om jag ska ta tag i det hela. Hela min telefonlista till modiga personer svävar igenom mitt huvud men jag inser att ingen är nära nog att komma till min räddning. Jag sväljer alltså gråten som hotar överta mig, och utser första bästa mordvapen; tidningen som jag precis har tagit ur brevlådan som jag håller i min hand.
Jag samlar allt mitt mod, och slår den hårt, men missar tydligen för den springer ännu fortare och är nu jämte våran säng!! Innan min hysteriska panik tar över så slår jag den en gång till och trycker och trycker och tar i av all min kraft, och när jag sedan lyfter på tidningen är den väldigt platt men sprattlar lite med benen. Jag rusar fort som tusan in på toaletten och byter alla handdukar, för att jag har hört att någon hade en spindel på toa handuken när hon torkade ansiktet en gång, så nu är dom säkra, sedan sprang jag till soffan och satte mej här, framför datorn och frågan är om jag kommer våga röra mej ur fläcken innan min hjälte fredrik kommer komma hem...
En sak är ju säker med, och det är att lakanen i sängen ska definitivt bytas inna jag ens går in i sovrummet ikväll, och mordoffret ligger kvar där jag mördade den, och det tänker inte jag ta bort!!

Jag är alltså rädd för spindlar, någon som har fattat det?

/ Barbie