Bryt och kärlek

Jag har läst i min brytbok volym 2. Så jävla mycket smärta bor det i den boken. Den börjar ganska bra. Men smärtan i slutet är brutal. Ibland funderar jag på vart allt mitt hopp kommer ifrån jämt.
En gång, förra året i November skrev jag såhära:

"Samtidigt som jag bara blir mer och mer fäst, så skriker hela min kropp:
INTE IGEN! Det känns som att bära sig själv till ett stup. Ibland känns
det som att vägen till fallet är flera mil, eller år lång. Fast ibland känns
det som att man bara behöver vindens hjälp för att falla hela vägen ner
i mörkret."

Synd bara att jag inte förstod då hur rätt jag hade. Ibland ska man lyssna på den dära känslan som man så gärna vill radera.
Alla breven som jag skrev ramlade ur boken med, hamnade i mitt knä och jag kunde bara inte låta bli att läsa. Ingen smärta kändes. Just för att jag har gått så jävla vidare. Men alla minnen sitter kvar. När jag satt där, i samma soffa som nu, och bara ville, ville, ville förändra allt. Bad av hela mej och allt jag hade att jag drömde en hemsk mardröm.

Fast nu gör ingenting någonting mera. Det spelar ingen roll vad som hände förut. Det spelar ingen roll hur ont det än gjorde och hur mycket smärta jag har gått igenom det senaste jävla året.
För någon annan tar hand om mej mycket bättre. Någon annan får mej att må bra igen. Någon annan har hjälpt mej att le sådära igen. Som jag har saknat mitt eget leende.

Som jag har saknat tryggheten och kärleken och den där svävande känslan.

/ Barbie

Jul och sånt.

Julafton är förbi. Man hinner aldrig ens fatta att det är December nu för tiden. Men det gör inget. Jag tror mest att alla knappt hinner med att fatta vilken månad det är för att man aldrig riktigt är i det som är nu. Jag är ofta framför tiden. Längtar till roliga saker, men är lite rädd för att det aldrig ska hända. Jag är rädd för mina förhoppningar. Fast mest kanske det är förväntningarna. Dom är så höga jämt. Det är därför jag har så lätt för att bli besviken. Tror jag. För mina tankar har redan förberett hur allt borde se ut. Eller borde vara. Allt är så mjukt och varm och bra och vackert i mina tankar, och sen är det inte alltid som det blir så på riktigt. Då kan jag bli förvirrad i flera timmar. Dagar.
Julafton va iaf en lycklig dag. Just för att mina förväntningar uppfylldes allihopa. Dom älskar att bli uppfyllda. Det blir lycka i hela mej. Fredrik va med mej. Det va det allra lyckligaste av alltihopa med hela julafton. Sen så hade jag den största julklappshögen som jag har haft på flera år framför mej. Jag blir så glad av att få sitta där och öppna paket efter paket. Det pirrar i hela magen.
Carl får mej att må bra. Han gör att jag känner mej uppskattad, när han vinglar fram på sina korta den och lägger sig trött i min famn. Det sötaste är när han somnar.
Och Hannes är precis lika söt och ovärdelig som han alltid har varit. Envis är han med. Det är bra.

/ Barbie

Trygg och sånt...

Jag fattar faktiskt inte varför jag besöker din CPsida. För jag vet att jag blir lika jävla förbannad varenda gång jag fattar att du faktiskt finns där, i en annan stad. Du är så jävla lite värd. Inte värd någon.
Alltså, jag bliiiiir sååååå aaarg!!

Fast samtidigt kan jag lee, för att jag mår så fantastiskt jävla bra i mitt hjärta nu. Så fruktansvärt trygg är jag. Freddan är inte ens i samma land som mej just nu, ändå så kan jag bada i tryggheten. Spegla mej i lugnet, och må bra med mej själv. Jag kan jobba utan att gråta och jag kan faktiskt skratta och le, samtidigt som jag menar det.

Jag orkar knappt tänka tillbaka till alla dessa jävla dagar som jag har gråtit mej igenom, gått till jobbet och jobbat med världens tyngsta hjärta, lyssnat mej igenom alla jävla signalerna som aldrig tar slut i telefonen när någon inte svarar. Alla gånger jag har sjunkt så jävla, jävla djupt i mej själv av besvikelse. Alla gånger jag har gjort allt, allt, allt och inte fått någonting tillbaka. Bara fått stå där i min besvikelse och försöka hoppas på en bättre dag. Ett bättre tillfälle. En bättre stund. Alla förbannade jävla pissdagar när jag va tvungen att jobba, även om oron bröt ner hela mitt jag, när jag bara satte på musiken så högt i mina öron, att texterna i låtarna lyckades övertala mej om att allt va som det skulle. Jag lyssnade på alla orden i varje låt. Somande i kylan varje kväll. Vågade aldrig inse verklighetens jävla sanning, att Varenda jävla gång jag låg där själv i min säng och saknade, längtade och försökte vara den perfekta flickvännen så va han otrogen. Varenda jävla gång. Med personer jag känner Till och med.
Varenda jävla pissgång som jag ringde och bara lyssnade på signaler. Vägrade sluta höra dom. Varenda gång jag trodde på alla lögner som lugnade en stund.

Det går nog inte riktigt att förklara hur jävla skönt det faktiskt är att sitta här, själv i min soffa, och samtidigt kunna vara tusen procent trygg. Jag ska verkligen alltid komma ihåg den känslan. jag älskar den känslan, och den som ger mej den.<3

Jag saknar, och saknar och saknar!

/ Barbie

Weekend

Jaha, då håller jag på att packa det sista inför min efterlängtade Malmö weekend med Frugan=)
Har jag berättat att dom ställde in alla x2000 mellan Göteborg och Malmö just i morron? Så vi kommer inte få åka x2000 som va självaste presenten till frugan! Vi är typ skitledsena men jag får väl helt enkelt ge henne en sån present igen och hoppas på att tåghelvetet inte blir utbytt!
HATA SJ!! Dom är så fruktansvärt värdelösa! Men jag ska få tillbaka mina pengar i alla fall=)
Ja, sen så är det typ femtusenmiljarder saker jag måste fixa innan min buss går vid 11 i morron..
Och bestämma om jag ska dusha idag eller i morron..
Det ska bli så himla roligt och vi ska SHOPPA! Terapishoppa, analysera, äta godis, dricka sprit, gå ut i Malmö, ja, allt kul som man gör på en weekend när man är Princess & Barbie=)

Hastalavista beejbs..

/ Barbie

Dumma, Dumma

Det bor två i mej.
Så kan man tänka. En, som verkligen vill.Verkligen verkligen är besviken på det som alltid tar det slutgiltiga beslutet.
En som verkligen vill med, fast som har världens största stopp.
En vägg. Stor, stark orubblig vägg.
Ungefär som att jag kastas mot den dära väggen helatiden, men det vill inte gå sönder. Egentligen så är inte väggen jag. Det det bara något som har skapats i mej. Den står där, stark, stabil och envis. Jag försöker och försöker få ner den. Jag har slått på den, hoppat på den, skrikit åt den, gråtit så att den har sett, sparkat på den.

Vad händer om jag helt enkelt bara trotsar den? Slutar att fråga den om lov. Slutar att göra den illa. Om jag bara gör, utan att bry mej om den.
Herreguud, det skrämmer mej.

Slutsats: Jag är rädd för konsekvenserna.

/ dumBarbie

Hoolyygaaad!!

Det isade bara till i mitt hjärta. Stack i min själ.
Men jag fattade ju själv precis vartifrån det kom. Jag har blivit så rädd, så skakande, liten, osäker och rädd.
Guud, jag ska verkligen skriva en bok om heartbreake!

Till verkligheten.
Jag har upptäckt en ny grej. Att handla klänningar på internet! Alltvarligt, att öppna en sida som bara säljer klänningar som man bara trodde fanns i fantasiernas egna värld är som om man skulle gå in i en stor, stor, ljus, skimrande butik full av alla små klänningar med korta kjolar man kan önska sig! Dom hänger så vackert på sina galgar med sina glittrande färger, helt oemotståndligt vackra! GUUUUD! Om du finns, tack för klänningen!

Alltså, jag skulle kunna sitta där framför datorn med uppspärrade ögon och titta på dom vackra skapelserna i tusentals år! Drömma mej bort till alla tillfällen jag hade tänkt ha på mej dom och nästan känna dess mjuka tyg runt min kropp! Se på alla vackra detaljer, smickrande färger, bedårande tyger!
Jag är besatt.

Helt klart, enkelt, slutdiskuterat, JAG MÅSTE HA EN KLÄNNING!!!

( Jag har itne köpt någon på en hel månad, så jag är definitivt värd det!!)

/ Barbie

AAARRHHHGG!!

Offer! BÖGHELVETE!
Hur i helvete orkar du med dej själv, eller ditt liv? Hur mycket fel är det på dig?
Utvecklingsstörd? Vaddå SLÄPPT DET?
Vad, vad, vad, vad exakt vad menas med det?
Hur? Hur? Hur? Hur i helvete, ditt äckel?

Bara för att ditt samvete inte finns, bara för att du kan göra som du vill för att du inte vet hur man älskar någon. Bara för att du inte vet hur det känns när världen faller i tusen isbitar ner på marken och bara inte kan resa sig igen. För att du är så fruktansvärt svag att du inte ens kan sluta.
Du lever på att hoppa mellan olika stackars hjärtan, och när ett krossas, hoppar du till nästa.
Du lever på din helvetesjävla charm.

Det är inte okej, fast det som är minst okej är att be mej släppa mitt hat, som du själv orskade.

PUCKOOOOOOOOOOOOOOOOOO

Heartbreake karriär!

Jag har analyserat med Frugan=)
Alltid lika skönt såklart men jag hade lixom inte så mycket att säga om mej själv idag, för jag mår helt enkelt bra. Jag har inte ont någonstans, jag är inte ledsen, inte arg. Jag är bara glad. Och kär.
Det är så sköönt att vara sådära lugn som jag är nu. Lugn och varm och bara känner att jag är glad.
Och Frugan säger att jag måste skriva en bok om hur man tar sig ur heartbreake.
För jag har ju gjort det. Jag har tagit mej ur ett heartbreake, med endast ett osynligt ärr på mitt hjärta. Fast dom allra flesta har ju egentligen tagit sej igenom ett heartbreake och överlevt. Fast Frugan tycker nog att jag är bra på att få ut just dom känslorna i ord, och förklara dom som bilder och situationer och få ut som så bra.
För det finns mycket bilder i mitt huvud. Många bilder om hur färgglada torn rasar samman, svarta byggs upp, kan inte ramla, måste slås ner, sand som rinner ur händer, vatten som inte går att samla på, och sånt. Allt om heartbreake.
Den 3:e juli i somras står det på min bilddagbok att jag aldrig mer ska tro att någon älskar mej.
Just den dagen trodde jag verkligen verkligen inte att jag skulle göra det heller.
Det kan hända att jag börjar mjukna upp en smula.

Iaf så ska boken vara rosa, skimrande, se lycklig ut och heta Barbieboken som tar dej igenom ditt heartbreake.

Såhär ska det stå på baksidan:
Kanske står du just nu och håller denna boken i din hand.. Tårar droppar nerför dina redan blöta kinder och du är rädd att boken ska drunkna innan du ens hunnit öppna den. Näsdukarna är slut, Toapappret är slut. Tårana har inget slut. Du bara gråter och känner en stor, svar toch orubblig smärta i ditt hjärta.
Troligen ser du spår av den du älskade överallt. Du vill helst kasta dej över den dära tröjjan som luktar som honom, krama den och aldrig ge upp hoppet. Tryggheten som stack. Samtidigt som du vill klippa sönder den och spotta den i ansiktet, om den hade något.
Hämta saxen, för tusan!
Från och med nu, när du har öppnat första sidan och börjat läsa i denna heartbreake bok ska du få lära dej allt om hur du glömmer, raderar och funderar bäst. Hur du slutar gråta, börjar skratta och startar ett nytt liv.
Så, torka tårarna gullet, det finns såå många män som väntar på dej där ute!

Haha, jag skulle kuna börja nu och få 500 sidor på en natt...
Det finns sååå mycket att berätta, så mycket som så många behöver höra! Jag kanske borde satsa på en karriär! Sponstring, någon??

/ Barbie

Kär, ont och enkelt.

Jag har raderat många bilder idag på min dator. Alltså, ibland tror jag att jag bara skriver om massa saker som har hänt i mitt liv och sånt. Fast jag fattar ju att det är för att jag behöver det.
Jag hade visst redan raderat den dära mappen. Den dära mappen som inte har något värde och inte längre finns. Någonstans. Tänk att det kan vara så enkelt att radera någonting för evigt.

Jag har så oooooooooooont i huvudet så att jag knappt kan röra mej. Det känns som den gången jag va så bakfull att jag inte ens kunde prata för att det gjorde så ont i huvudet. Jag har bara varit ledig och suttit och latat mej med freddan. Kollat när han har nördat sig framför ett spel som jag inte fattar och kollat lite på film och sånt. Och han försöker fixa över alla mina bilder till skivor åt mej men min dator är visst värdelös så jag vill ha en ny=)
Fredrik är snäll.

Och jag är så kär. Så kär så kär så KÄÄÄR.
Sådär galet omtumlande käär.

/ Barbie

Ush.

Jag måste påminna mej själv om DIN hemska olycka.
Den är så hemsk att du inte vågar känna på den.
Inte ens för en sekund.

Jag hoppas att du har hört det.

Att jag hatar dej, jag hatar dej, jag hatar dej.
Och din sönderknullade röv.

Ska.

Jag ska. Jag ska. Jag ska.

Samtidigt som jag avskyr förväntningar. Jag är alltid så rädd att jag inte ska leva upp till förväntningar. Dom är alltid skyhöga. Dom Skrämmer mej. Fast det kanske är jag själv som förväntar mej saker. Fast jag bara tror att det är alla andra.

Men jag ska. För att jag har bestämt det och för att jag vill.

Vill, vill, vill.

Nu.

Dax att bli en bättre människa.
Dax att bli modig.

Faktiskt.

/ Barbie

kanske, eller kanske inte?

Jag är så full av energi idag. Jag tror jag har laddat klart för ett tag. Fast man kan aldrig ladda för mycket! Jag älskar att städa på mitt jobb! Jag kan aldrig sluta och det blir så rent och fint och då trivs man så bra sen=) Jag har nog vänt på dygnet igen, eller något.
Jag vill få ordning på min dator nu, så att den kan återgå till sitt normala. Måste få ordning på alla bilder och låtar och saker som jag har överallt.

Snart är det för tusan Jul. Och jag måste planera vilka jag ska köpa julklappar till! Och vad jag ska köpa. Fast jag ska ju köpa det i Malmö i alla fall, tror jag.

Och jag har min gamla mobil nu igen, fast det är ta mej fan den bästa mobilen som jag har haft. Den fungerar alltid och man kan kasta den vart man vill om man blir arg och behöver det, som jag behöver när jag blir arg.

Kan någon förstå hur jävla skönt det är att kunna bli arg
när man känner att man behöver det?

Jag funderade lite på mej själv innan. Att vissa saker bara helt enkelt tar tid. Att jag är rädd för saker ibland som jag vet att jag inte borde vara så rädd för.
Till exempel när jag va liten och skulle hoppa från trean. Alla sa att det kändes skitcoolt och jag ville ju med pröva. Och jag stod där, tre meter över vattenytan och kollade ner i mer än tre timmar.

Ska jag, eller ska jag inte?

Jag ville så gärna, men samtidigt sa något i mej att jag skulle vara så mycket tryggare om jag bara gick ner därifrån och struntade i känslan som ville hoppa ner och känna hur det kändes. Jag ville med våga.
Jag visste så väl att det inte va farligt, jag visste att när jag väl hade hoppat en gång så skulle jag kunna göra det igen och igen utan att var rädd, och om jag gjorde det skulle jag kunna sluta undra sen. Det skulle ju vara en lättnad på ett sätt. Fast det skulle vara en lättnad just för stunden att bara gå ner för alla trapporna igen och spara det till nästa gång.
Och nästa gång stod jag där, lika länge igen. Funderade, funderade, funderade.
Vad va det som skrämde mej?
Jo, kittlet i magen. Det som jag hatar så mycket. Det går inte att kontrollera. Som på Liseberg. När det kittlas så i magen och karusellen aldrig stannar.
Det farliga är att släppa kontrollen. Att hoppa ner i vattnet. Tänk om jag inte skulle komma upp?

Tappa andan. Tappa kontrollen.

Det värsta och det bästa är att någon tvingar mej. Som när jag skulle hoppa från den dära nedrans trean. Jag hoppade aldrig självmant. Jag bara stod där, i timmar och tittade ner. Vissta att jag aldrig skulle göra det. För båda mina undrande sidor, båda sidorna inuti mej som ville ha den dära lättnaden bråkade så mycket. Kunde inte bestämma sig. Ville lika mycket.
Tills det kom en badvakt och ställde sig bakom mig. Han sa att han inte skulle akta sig.
Tydligen hade han stått och kollat på mej och undrat lika mycket som jag om jag någonsin skulle hoppa. Han aktade inte på sig, och honom ja jag ju livrädd för! Tänk om han skulle pötta ner mej! Då blev jag ju självklart räddare för honom än för hoppet, så jag hoppade.
Och efter det så hoppade jag igen, och igen, och igen. Och igen.
Inte ett dugg farligt va det, och där hade jag stått och funderat i timmar.
Det är samma sak med karusellerna på Liseberg. Dom skrämmer vettet ur mej. Det kittlas SÅ hemskt i magen. Det går inte att stanna själv. Man tappar kontrollen över vad man vill känna. Fast när mamma och någon kompis som jag inte kommer ihåg vilken det va tvingade upp mej i Lisebergsbanan för några somrar sedan grät jag för att jag inte hade fått fundera klart på om jag vågade. Jag hade bara stått där i någon halvtimma och funderat. Velat men inte vetat om jag skulle våga. När man väl sitter där är man så jävla fast.
Men dom tvingade i mej. Och jag åkte. Fullständigt panikslagen. Fullständigt vansinnig och arg och förtvivlad och säker på att jag skulle lämna Liseberg och aldrig mera komma tillbaka när jag väl kommit ur. Så jävla förbannad va jag.
Men när det väl stannade va jag nog först i nästa tåg igen. Gråten blev till skratt och även om vissa backar va Hemska, så hade det ändå varit mera roligt än hemskt.

Alltid är det så. Det tar flera timmar, dagar eller år för mej att våga, men när jag väl har vågat så fattar jag inte hur det kunde ta så lång tid för mej att våga. Inget har ju varit särskillt farligt egentligen.

Frugan vet inget roligare än min min när jag åker Lisebergsbanan=) Numera är jag lite rädd för den igen.
Numera går det inte tvinga mej till saker som jag funderar på om jag är rädd för, för då exploderar jag i ilska. Jag gör som jag vill. När jag vill det.

Jag måste bara komma överens med dom olika sidorna.
Den som alltid vill kasta sig ut och pröva allt, och den som är säker på att allt är farligt.

Viljan och känslan.

Och det är bäst att man låter mej bestämma själv.

Fast sen finns det ju situationer när jag bara vill, vill och vill kunna. Som när jag skulle åka snowboard och bara kastade mej ut för backarna och ramlade åt alla håll, men vägrade att ge mej, Tills jag hamnade platt på mage och trodde att jag hade brytit alla ben i kroppen.
Då gick jag gråtandes, skrikandes, ner för dalarnas längsta med snowboarden i handen och planderade hur mycket jag skulle sälja den för.
Så arg. Så fruktansvärt lite tålamod. För jag ska kunna åka som alla andra. Nu.
Och i vinter skulle det inte förvåna mej om jag tar på mej den igen och bara åker ner, ramlar och ramlar. Fast kanske, kanske har jag lyckats samla mitt tålamod?

/ Barbie

/ Barbie

Fundering

Varför är jag så tom på tankar.
Men så full av känslor.
Full av ord som bara väntar på
att få skrivas ner.

Så full av ilska som aldrig har fått
komma ut.
Så full av egoism som jag inte vill
ha.
Hur svårt kan det va?

/ Barbie

Laddar

Jag och Frugan sitter i min soffa och sover och bara är. Laddar.
Laddar inför allt vi ska klara. Det är i domhära tillfällena som vi
hittar tillbaka till våran energi. Samlar på den. Återupplivar den. Vi lyssnar på musik.

Vi bor i låtarna.
Känner trygghet till orden.
Känner ro mellan raderna.
Sjunger med i refrängerna.
Älskar melodierna.

Tv:en står och pratar med sig själv, men skulle vi stänga av den skulle det inte vara samma sak. Datorn är musiken. Viktig. Vi gör allt vi hade gjort om vi va själva. Inget speciellt.
Skrattar ibland. Gråter ibland. Sover lite.

Det bor en tung känsla i mej och jag vet så väl att den kommer skrämma mej hela natten. Spela upp sig själv som en dålig film i min hjärna. Inte låta mej vara sådära skönt trött så att man bara somnar.
Jag vill ha den dära energin som jag har ibland. När jag orkar allting i världen. Samtidigt som jag orkar le och vara glad, och verkligen vill det.

/ Barbie

Analys på högsta nivå!

Jag och frugan har suttit i min soffa i flera timmar och bara pratat om allt vi har varit med om i våra liv tillsammans. Allt dåligt vi har klarat av, alla heartbreake vi har överlevt, alla lyckliga dagar och minnen som vi vill uppleva igen.
Jag har gått igenom min panikångesttid i detalj, jag hade nästan glömt hur dåligt jag faktiskt har mått en gång i mitt liv. För att jag mår bra nu, från det. Frisk.
Sen har jag gått igenom i detalj allt som hände och sånt när Isac va otrogen typ halva vårat förhållande. Hur hemskt allt va i min värld och att jag aldrig någonsin trodde att jag skulle kunna överleva. Fast jag gjorde det. Även om jag inte kunde fatta att det faktiskt blev nya dagar.
Man gör inte så.

Man gör helt enkelt bara inte så.

Vi har gått igenom i detalj när jag ringde till mamma, min chef, nina, malin, helene och tusen andra och berättade och grät. När jag kastade telefonen i elementet och när jag grät en hel natt. Helt enkelt allt som gjorde ont. När världen va mörk och jag helt enkelt inte kunde se att mitt liv faktiskt skulle fortsätta.
Vi har pratat allt om johannas liv. Om smärtan i alla hennes heartbreake och Sorgen i hennes liv och sånt. Om alla våra kompisar runt omkring och hur dom har reagerat på alla våra sorger och smärtor.
Vi är känsliga människor. Vi gråter inte när vi egentligen behöver. Vi låser in känslor.
Allt stannar där ett tag för att komma ut lite senare. Vi samlar på smärtor och låter som bo inuti oss ett tag. Det är nog inte bra, men det går att hantera nu.
Tänk, vad vi har förändrats endå. Jag är helt annan nu än vad jag va då. Jag vet vad jag vill och hur jag vill ha det och man kan inte trycka ner mej mera.
Och Johanna har sagt Hej till livet. Välkomnat det. Kanske har vi våra största utmaningar kvar båda två, men vi kommer klara det. Det är så säkert.

Och jag vet att jag måste skriva ner allting om mitt senaste heartbreake. För jag mår ju alltid bättre av att skriva ner mina känslor. Inte för att jag är ledsen över det fortfarande, för det har faktiskt HELT gått över, jag vill bara ha det nerskrivet. Så att alla kan få läsa ibland. Förstå vilka hemska människor det finns. Som i mina brytböcker. Där allting om då står.

Och idag har jag och Freddan hälsat på hemma hos Freddans familj. Och det va SÅ mysigt=)

/ Barbie

Höst

Det regnar, det haglar, det blåser.

Jag älskar hösten.

/ Barbie

Vem är det som är Värdelös?

Allvarligt. Jag har inte vetat vad jag skulle tro, men jag har bara trott på dej. Jag brukar lita på mina kompisar. Jag är lagad och helad och omplåstrad, jag kan inte ens bli arg. Men jag blir stöörd. För att jag valde att tro på dej och jag ahr gjort det helatiden.
JAG HAR FÖR HELVETE FÖRSVARAT DINA LÖGNER.
Är det så förbannat jävla svårt att stå för vem man är, eller vad man är?
Jag trodde du va en bra människa. Eller, egentligen så vet jag att du är det. Du är bara rädd för dej själv för att du inte är vad du vill vara. Jag råkade bli ditt offer, percis som jag blev för han. Eller det, eller vad vi ska kalla offret.
Det är väl inte så jävla konstigt egentligen, att jag avskyr dom så mycket. Att dom skrämmer mej och äcklar mej.
Jag hade nästan precis börjat vänja mej. Insett att det finns olika typer av läggningar.

Alltså, jag orkar inte ens bryyyy mej.

/Barbie

Humörsvängningar i mitt liv

Tänk vilket humör jag har. Det har jag inte alltid haft, men jag funderar lite på varför. Det går inte att tvinga mej till något i världen längre. Det gick alltid innan. Alla fick alltid som dom ville. Nu får bara jag som jag vill. Som att jag bara ger igen för att jag aldrig har kunnat säga nej förut. Jag vet inte. Ibland är det skönt att bara vara så jävla förbannad och visa att man vill något. Eller inte vill något. Och ibland orkar man inte med sig själv.
Igår kom jag på en lite smågalen idé. Frugans födelsedagspresent. Den är, fantastisk.
Och dyr=) Men Frugan är ju lätt värd det så det gör inget. Jag är ju ganska bra på att lyckas ge bort dyra presenter.
Jag har jobbat skitlänge idag med. Men det har varit ganska kul. Jag blir ju lycklig i mitt hjärta när jag får städa och fixa och sånt=)
Jobbar i morron med, sen är det Lördag och då ska jag till Frugans kalas i Skara. Jag är ju rädd för att vara i skara, för där är det myycket möjligt att träffa på personer som skulle vara skadligt för min nyläkta själ att träffa. Jag skulle helt enkelt inte kunna visa någonslags styrka överhuvudtaget.
Sååååå fruktansvärt svag skulle jag bli. Fylld av 1000 kg hat. Sorg. Smärta. Ont, ont, oont.
Det spelar ingen roll hur mycket jag skulle vilja le, och bara bevisa hur bra allting faktiskt är.

Smärtan skulle slå ner mej lika hårt ändå.

/ Barbie

Terapishopping

Jag blev lite sentimental med. Det är så himla många som har skrivit och sagt till mej att mitt inlägg om heartbreak va så himla himla bra skrivet. Men jag beskrev ju bara, precis som jag har känt det. Ungefär som att världen är värdelöst och inget i kroppen fungerar överhuvudtaget.
Allra minst hjärnan.
Men jag och Frugan har iaf shoppat idag och nu är jag ju lite för fattig för mitt eget bästa, men jag har ju viktiga saker iaf=) Som mera glas, en underbar locktång, pjamasbyxor, nagelack, och2 uppsättningar BH och trosor=) Säkerligen något mera med..
Jag har ont i huvvet och känner bara för att klaga fast än att jag inte har så jävla myckte att klaga om egentligen, jag är bara klen.
Men jag vill hälsa GRATTIS till söt jossi Som faktiskt fyller 20 år idag=) Jag saknar henne så himla himla mycket!

Nu ska jag vänta några minuter till tills Freddan kommer. För jag SAKNAR honom. Och behöver honom.

/ Barbie

ARG!

Jag är arg och förbannad och sur och irriterad och allt man kan vara i den vägen.
Det är bara stökigt och jag vill städa. Städa bort allt jag ser och ersätta det med
nya saker. Bara.

/ Barbie

Heartbreakers.

Idag tänker jag på alla som har ett rejält heartbreake. Sådär som när man inte kan äta, eller sova, eller ens fungera. När man bara gråter och inte ens det känns bra. När man gör försök att stå, gå och tänka på annat. Men det inte går. När man bara tror att man aldrig mer ska kunne le på riktigt och känna att man vill le. Skratta.
Alla tankar verkar ha fastnat i en enda smärta. Och man hatar den, även fast man inte kan lämna den. Man hoppas, fastän man vet att man inte borde. Man vill krama om detdära hoppet, blunda det hårdaste man kan och försöka ana en känsla av att det kommer kunna bli bra igen. Man kastas mellan hopp och förtvivlan, man vet precis vad man vill, och skulle kunna göra precis vad som helst för att få det. Men man blir behandlad som skit. Känner sig ensammast i universum. Det spelar ingen roll hur många som står och säger att dom förstår och försöker ge ett leende. Det syns inte ens när folk försöker lysa upp ens dag. Vad är ljus?
Man vill ha natt dygnet runt, för på natten har man tid att tänka. Vad är sömn?
Man mår illa dygnet runt, bryr sig inte om att äta, alls. Vad är mat?
Man har ONT i hjärtat, det svider i hela bröstet, det går nästan inte att andas. Vad är luft?
Man vet bara en enda sak. Man bara gråter. Och Gråter och det är det enda man vill.
Det går inte att se eller förstå hur mycket starkare man blir när man har tagit sig igenom allting. Den dagen finns inte, hur långt man än tänker. Jorden har slutat snurra. Luften har inget syre.

Man ser helt enkelt inte den dagen, förräns man plötsligt är där. När man plötsligt ler, och känner att man ville le. När man plötsligt inser att gråta inte längre är vardag.

Helt enkelt till alla med brustet hjärta; Det starkaste man kan göra är att le, när man inte vill, gråta så att alla ser, kasta saker man en gång älskade, klippa i kläder man kände trygghet till, och radera, radera, radera.
Jag vill inte säga att jag förstår, egentligen, för man förstår nog bara sig själv.

Jag vill bara Krama er.

/ Barbie

Avfärd..

Det är ta mej tusan värsta stormen ute. Ibland tror jag att huset ska falla omkull. Men det gör det inte, för det har varit med om så mycket värre stormar, och jag med.
Jag sitter här och laddar inför min Båtresa, längtar tills jag får bestiga det dära nedrans skeppet!
Jag har en väldigt rolig konversation med Frugan om min färd=) Frugan är ju livrädd för det hära med båtar, och hon är ju såå oroliger..
Jag har jobbat hela dagen även denna dag, men nu är det äntligen 3 dagars ledigt för mej=)
Ibland förtjänar man faktiskt det. Fast mormor säger att jag faktist ska vara glad att jag har ett jobb=) Och det är klart att jag är det. För ibland känns det som att det är mitt andra hem. Och jag hade ju inte jobbat där om jag faktiskt inte någonstans tyckte om det väldigt mycket.
Fast jag har varit ganska irriterad idag, jag vaknade bara i morses och va arg. Jag vet verkligen inte varför, men jag bara va det. Och sen har jag bara varit lite grinig hela dagen. Det är inte roligt när det är sådära. Fast nu har jag blivit glad igen=)

Inatt drömde jag att jag va i en lägenhet, Med portkod så att ingen annan kunde komma in och att jag hade alla dörrar och fönster låsta, men helt plötligt, när jag låg och sov så kom det en kort, ful, äcklig gubbe som va våldtagsman som skulle våldta mej. Och jag blev ju skiträdd och grät och hade mej, och det va många andra där med, men det va självklart ingen som hjälpte mej. Som vanligt i mina drömmar. Alla bara tycker att jag är värdelös och lipig i mina drömmar, och jag försöker alltid förklara hur hemskt det är, men det är verkligen aldrig någon som lyssnar eller bryr sig. Undra varför...

Jag kommer sakna Fredrik Och Frugan på min färd. Fast sen tänker jag ju såhära att det är bara tills på Tisdag lixom. Men ändå. Jag saknar redan mitt hem med! Jag har kommit på att jag är så jävla hemmakär som man kan bli! Jag trivs så fantastiskt bra med alla mina trygga saker som bara är mina och sånt. Och jag hatar ju att behöva slita mina saker från deras rätta platser, men dom måste ju ändå följa med mej. Gud, vad töntig jag låter!!
Men jag ÄLSKAR mitt hem, väldigt, väldigt mycket faktist=)

Men, aj bee raight bäck in Tisdag=) Ha´t så bra sålänge bönder!

/ Barbie

Försvar.

Ibland funderar jag över om det finns något i mej som är för envist för mitt eget bästa.
Fast jag vet precis varför jag är sådära envis. För om jag tänker, så har jag ju alltid varit det, men inte på samma sätt som nu. Jag känner mej som världens största jävla egotrippade pucko, ibland, Fast sen vet jag att jag inte är det egentligen heller. Jag är bara jävligt trasig inuti. Men jag håller på att lagas. Jag är på jävligt god väg att äntligen, äntligen bli hel igen.
Jag vill verkligen, verkligen bli det. Jag orkar inte ha mera heartbreake bryt på ett BRAAAA tag nu. Jag tycker jag är förbannat värd att inte behöva det. Men det har byggts upp något i mej. Som en stor stark försvarsmur som inte många kan ta sig igenom. Det vore rent livsfarligt för mej att släppa in vem som helst. Den dära skräcken säger till mej att jag hellre är ensam än att få ett heartbreake till. Mycket hellre.
Det finns såklart vissa undantag. Ibland kanske man verkligen vill, vill, vill lita på någon, och verkligen tror på att man kan det. Och då får man helt enkelt hitta styrka att riva den dära försvarsmuren. Även om det är livsfarligt.

På Söndag åker jag och Malin till Finland. Jistanes, vad jag har längtat efter det! Vi ska pimpla drinkar, äta MAAT, handla på taxfree, Och sånt=) Jag kommer sakna Frugan och Freddan så klart, fast jag är ju bara borta några dar=) Frugan och mormor är nog dom som är mest oroliga för mej, men dom är ju rädda för att åka båt med=) Sötosar.

Har jag skrivit att Carl har fyllt år? Jaaa, men det måste jag ju ha gjort. Han va och tog ettårskort igår med. sötot. Och sen va han och mamma och pappa och åt på mitt jobb, och då skrek han så att det lät i hela lobbyn=) Men det gör inget.

Jag tänkte krypa ner hos trött sötofreddan och sova nu, innan jag ska upp å jobba klockan 9 i morron igen.

/ Barbie

Hemlig

Allvarligt talat?
Nä jag vet inte.
Ibland tror jag att jag är den hemligaste människan i världen, och ibland vet jag att det inte på något sätt i universum går att tvinga mej. Men ibland vet jag att jag kommer ge mej, helt själv.
Ibland vill jag slå mej själv i huvvet så jävla jävla hårt att jag inte fattar vad jag gör.
Ibland vill jag verkligen sluta fatta vad jag gör. Jag vill tappa kontrollen. Vill, vill, vill.
Men jag är för smart för mej själv. Jag vill så jävla mycket sluta bry mej.

Jag längtar tills jag får åka båt i helgen. Jag vill verkligen åka båt. Stå och kolla på det enorma havet. Det galet DJUPA havet. Härligt. Underbart.

/ Barbie

Öböö?

Jag har precis stigit ur dushen. Det va Galet skönt att göra en helrengöring! Just denna gången va det faktikst helt fantastiskt att dusha. Alltså jag gillar ju alltid det, men ah=)
Jag bara är lugn och lite lycklig nu. Jag har analyserat med Frugan i min nya hemtelefon i några timmar, och kommit fram till bra saker och sånt, som vi alltid gör, och sen Ringde Fredrik i den med=) Och Pappa=) Så det har varit trevliga telefonsamtal för mej idag=)
Sen ska jag äta lite.. Och bara LADDA. Sånt som man behöver lixom=) Fredrik säger att jag är en datanörd. Alltså, det stämmer nog. Eller det är ju inte datorn jag är ute efter, det är ju alla i den..
Jag har kollat på jättemånga gamla bilder på min bilddagbok idag med. GAAAD! Vad har jag tänkt med i mina dagar? Fast ibland tänkte jag jävligt bra! Jag har varit så poetisk..
Som i mina brytböcker. När jag inte kunde vara utan dom en enda dag. Bara srev och skrev. Om allting. Och Brevet till Carl. När han bara låg i magen och va bäbis. Föressten så fyller Carl 1 år i morron! Tänka sig att jag satt längtade efter att han skulle komma för ett år sen! Det känns som att det va förra veckan jag dansade runt på Mc Donalds i Skara och berättade för alla att jag hade blivit storasyster och bara ville åka hem och se honom. Och när jag väl satt där och såg på honom vågade jag knappt hålla honom för att han va så liten och ömtålig..
Kunde inte förstå att han va min brosha! Men bejbi är ett bast nu=)

Om man skulle ta på sig kläder och sånt?

/Barbie

20 År!

Idag är det min födelsedag. 19 Oktober, det mest speciella datumet. Alla mina presenter är typ rosa, alla kort är rosa, alla papper är rosa. Jag tror jag har skapat något som folk förknippar med mej. Det känns bra. Folk vet vem jag är, hur jag är. Till och med alla nya i mitt liv.
Jag älskar alltid min födelsedag. Mamma och Pappa har varit så himla snälla och fixat å himla himla mycket! Jag älskar dom.
Fast det är en sån perfektionsdag. Allt ska vara bra och perfekt och man ska vara lycklig och glad och förväntas le in i alla kameror som förverkligar alla lyckliga ögonblick. Och då blir jag lite ledsen. Men igår hade jag mitt party med mina kompisar och det va roligt=) Jag hade dock inte en såndära storsupar känsla. Men det gjorde inget.
Jag har fått en massa fantastiska presenter med, men jag vill inte räkna upp alla, tänk om jag skulle glömma något lixom! Det vill jag ju inte...

Äch, älskade födelsedag. Älskade 19 Oktober. Nu ska jag städa och Grejja och Fixa och plocka här. Njuta av mina sista timmar av min födelsedag. Känna att jag fyller år.

/ Barbie

Guuu-uud!

Nu är Frugan här. Det är äntligen Fredag=) Vi analyserar som vanligt. Alla kanske inte fattar vad vi menar med det, men det är såhära att vi pratar om allt. Och om det är minsta lilla sak som tynger oss så måste vi prata med varandra om det för det känns sååå mycket enklare sen! Alla borde ha en sån vän! Det är så mycket enklare att leva. Så vi analyserar just nu=) Snart ska vi färga håret med=)
Det har hänt MYCKET i mitt liv den senaste tiden, veckan, dagarna. Det skulle kunna vara så att jag har blivit kär. Föressten så är det sant.
Jag har tillbringat dagarna med Fredrik=)

Mitt liv är bra just nu=)

/Barbie

Ledsen.

Jag bara gråter.

För jag är rädd. Så jävla jävla rädd för mina nya verklighet som jag har skapat för mej själv.

Många skrämmer mej för att dom inte vet någonting om hur man handskas med mej. För att jag inte vill berätta det heller. Jag vill att Frugan ska vara här, för hon gör mej säker på mej själv. Hon fattar och bryr sig. Hon skiter i om jag är svag ibland, eller gör fel saker.

Ibland vill jag bara att det ska vara förra sommaren, när vi bodde tillsammans, sov i soffan tillsammans, lagade mat tillsammans, festade tillsammans, skrattade tillsammans, sa Godmorron till varandra varjedag. Gick och storhandlade med kundvagn på munken.

Alla gånger Frugan varit min lifeguard. " Don´t touch her, Don´t touch her, I'm her lifeguard, I´m her lifeguard" Så säger Frugan på varje "riskparty". Vilket innebär att man festar och dricker alkoholhaltiga drycker fast än att man vet att man kan få värsta brytet. Då är vi varandras lifeguard. Jag behöver en lifeguard nu. Som går med mej vart jag än går och säger till alla att jag är ömtålig. Rör ej.

Jag behöver någon som sitter och berättar för mej, i mitt skräckslagna tillstånd att jag kommer klara allt jag gör. Att jag är starkast egentligen. Jag vill ha Frugan med mej överallt.

Jag behöver krypa upp i någons famn och bara sitta där och vara ledsen. Få vara ledsen och liten. Få vara svag och tröstas. Bara få hållas. Bara få vara.

Jag gråter för att jag vet att jag är besegrad av rädslan jag inte velat visa. För att jag har försökt vara något jag inte är, och för att jag har försökt vara stark varjedag i min nya stad.

Men det kanske med är bra. Jag kanske vågar.

Men jag behöver Frugan för att veta allting. Hon är svaret på mina frågor, när jag är förvirrad och svag.

Men det är Fredag snart. Snart är det Fredag, Barbie, Det är bara egentligen en dag kvar till Fredag, Jennie, du orkar vänta tills Fredag. Fredag, Fredag, Fredag.

/ Barbie

Update.

Okej, nu börjar jag få lite onda blickar för att jag inte har bloggat på 2 dagar=) Så dax att uppdatera! Jag har ONT i magen. Och det har jag haft heladagen. Så in i helvete med!
Så detta har varit en trött, väääldigt trött dag!
Igår pratade jag med Frugan i delefon i 3 timmar och 5 minuter.. Det va nog ett av mina längsta samtal i mitt liv! Men det va sååå bra för mitt hjärta och min själ och det lugnade mej SÅ mycket! Det är sån tur att hon kommer på fredag, eller lördag.. Och då är det partyy=) Mitt party!
Jag va med mamma och mormor och Carl och köpte födelsedagspresenter åt Carl igår med=) Jag lärde honom att säga HejHej och sånt=) Han är för tusan redan ett år snart! Och han börjar få stora tänder på övervåningen, eller vad man säger=) Vi ska ha släktkalas tillsammans på Söndag, fast olika tårtor.

Nu ska jag sova en liten stund, jag Behöver det verkligen! Rehabilitering pågår!

/ Barbie

This Day

Nu va det en såndära helg igen. Jobbasovajobba. Men jag gillar Söndagar ändå. Dom går så fort som lätt och så är det plötsligt måndag. Det fick mej att tänka på att jag måste svara på ett Brev, för tusan! Jag är hungrig.
Jag saknar Frugan. Alltså, värjadag händer det ju saker som jag vill prata med Frugan om, och hon är ju inte alltid här längre, så det är så svårt att komma ihåg allting.. Det går inte ens!
Men jag har kollat på Våran Idrefilm, min Frugans och Malins, och den gör mej lycklig. För fy fan vad lycklig jag va när jag va i idre. Nu efteråt vet jag att om jag hade vetat, så hade jag kunnat vara så brutalt jävla olycklig, så det va egentligen bara bra att jag inte visste.
Därför känns det lite konstigt att se på den nu ibland, för jag skrattade och va glad, medans det hände cpdåliga saker.
Shit the same, everything is different now.

Dagens stora fråga: Blir äpplejos gammal om den står utanför kylskåpet en hel natt?

/ Barbie

Bara ett stort självförsvar.

Tihi

Åkej, jag ska sova. Snart.
Jag skulle bara dokumentera en Ros till
Fredrik, som tålmodigt tog emot
tusenmiljoner sms av mej igår, och svarade
snällt på allt=)

/ Barbie

Fridaynight.

Herregud. Fredagens äventyr va helt outstanding. Aldrig har jag varit så full, och samtidigt mått så bra!
Vi började dricka drinkar på vimmel, och hade lite möte och pratade och sånt. Sen gick vi vidare till Harrys för att äta middag. Och GUUU-UUD vad gott det va! Jag åt gtillad tonfisk med potatisgratäng och tatziki. Det roliga va att min mamma hade av en slump bokat bord på harrys kl 9 med sin mammagrupp! Så hon befann sig 2 bord bakom mej helatiden, och vi beställde samma mat, utan att veta om det! Lite coolt=) Så där satt jag och pimplade en MASSA vin, med mamma bakom mej! Jag drack alltså rött och vitt vin och tyckte om det!Och Champanj, men det älskar ju jag jämt=) Sen fick jag väl lite mera att dricka och jag va kanonjättefull. Men mådde SÅ bra! vi drog vidare till Mc donalds, vad jag kommer ihåg, men jag har sånna otroliga minnesluckor från denna kväll! Jag hadepresenterat mej för personer som jag inte kommer ihåg, som hälsade på mej idag och jag fatta inte vilka dom va. Och så hade jag varit skit otrevlig mot en tjej inne på Mcd. (hahaha) och sen hade jag dragit med mej Billy Till trädgårn, och där satt vi i 20 minuter typ, och han hade visst bjudit mej på en drink..
Sen vet i FAN hur jag kom hem, men hemma va jag, och jag och Billy satt och lyssnade på musik på min data i 3 timmar.. ORKA!? Helt cp!Ja herreguuuuud, vilken kväll! Sen hade jag ringt en massa folk som jag inte har en aning om att jag har ringt! Aldrig har jag haft sånna minnesluckor! Men kvällen, den va fantastiskt rolig!!
Tack, Ulf.
Idag har jag jobbat natt. Och det va ju roligt. Faktiskt så gick det bra.

Nu ska jag sova för jag börjar om 9 timmar och 40 min.

/ Barbie

Bild!

Jag insåg precis att det går att lägga in bilder mitt i bloggen=) Coolt lixom! Det gör ju det hela lite mer spännande.

Nu är min Mamma mia soudtrack inne på sitt tredje varv=)

Den är fantastisk! Klantig som jag är har jag druckit cola såhär på kvällskvisten så jag blir ju aldrig trött.

Och jag som ska upp å tvätta å ha mej i morron. Och jag har sovit med täcket uppåner två nätter nu! Och det kan ju inte jag egentligen. Jag vet inte varför jag har gjort det ändå. Jag tror det va känslan av att bara däcka i en obäddad, helt galet obäddad säng som infann sig.

Jag är 20 om 9 dagar.

Godnight, suckers!!

sprallisprall

Ibland undrar jag om mina grannar tycker att jag sjunger fint. För jag lovar, dom hör mej. Allt hörs här! Särskillt när jag är skitsprallig och springer runt och städar och sjunger:
HONEY HONEY HOW HE THRILLS ME, AHA, HONEY HONEY..
Men hallå, man måste leva sig in i musiken!
Men dom har inte klagat än, och eftersom att jag lär va ganska underhållande så tror jag inte att dom gör det heller..
Just nu sitter jag med en ansiktsmask i fejset och försöker se ren ut..
Och jag har haft analyssamtal med Frugan, såklart, och är självklart ännu lite lyckligare.
Vad är det med denna dagen? Den har varit så rolig!
Jag va och hälsade på mina arbetskollegor på jobbet innan med och dom jobbade ju, Eh, hm..
Bra=) Jävlar vad dom städade!!.......
Jag sitter och halsar cola med. Jag har börjat dricka så jävla fort när jag dricker. Typ som när jag halsade i mej halva flaskan smirnoff i helgen. Frugan blev ju helt förvirrad.
Ofta jag dricker fort? Nej! Imorron ska jag tvätta typ hela dagen. Ska bli skönt att få in lite rena kläder i garderoben igen. Frågan är bara hur det ska få plats!? Hm..

Allvarligt!!!!!!

Jag vill bara prata och prata med någon! Eller alltså, min enegri försvinner inte! Jag vill spralla runt. Göra bröstdansen med frugan, låtsas att jag intar en scen och gör värsta showen=)
Jag fyller år snart!!

/ SprallBarbie

Energi i min kropp!

Det är något med denna dagen. Som att den bara vill att jag ska må bra! Det känns som att jag skulle kunna springa över halva Sverige lätt, utan att mista all energi som finns i mej nu! Det är nog för att jag fick sova till jag vaknade helt själv=) Underbara sömn!
Jag har shoppat hela dagen idag, med mamma, sötoCarl och nickebrorsan!
Det har varit så fantastiskt! Och föressten så kom jag på att jag Shoppade lite med Malin med=)
Jag hittade tröjjor, sjalar, mössor, skor! Säg något jag inte har sett idag som varit fantastiskt!
Nickebrorsan hjälpte mej att hålla alla mina saker när jag shoppade tröjjor och dylikt! Han har helt plötsligt gått och blivit snäll=) Det gillar jag! Och mamma köpte en jacka, och jag köpte en mascara till henne=) Så kanske jag får mer presenter om jag är snäll=)
Och Carl är så älskvärd! Även när han drar mej i håret och skrattar så han knappt kan andas när jag skriker för att det gör så ont! Eller när jag offrar mej för att han ska få skratta sitt finaste och galopperar genom affärer, och när jag kör räser med vagnen så han skrattar så han knappt vet vart han ska ta vägen.
Lite galen är det tillåtet att va när man har bäbis med sig. Det som är så bra är att alla kan acceptera ett galet beteende så fort man har bebis med sig lixom=)
Varför inte utnyttja tillfället?

Jag vet knappt vart jag ska ta vägen! Jag vill springa! Görfort! Eller något. Ofta man känner så?
Jag vill skratta, och sånt! Jag vill vara med Frugan! Jag behöver det nu! Men vi ska ha vårat viktiga analyssamtal sen! Då kanske jag får ur mej lite energi, som riskerar att bubbla över!

Att lyssna på Mamma Mia soudtracken är bättre än att tillåta sig själv att äta upp en hel godispåse, bättre än att bada i en bubbelpool, bättre än sovmorgon!
Man vill bara dansa! Låtsas att hårblåsen är en mikrofon, ta på sig galna kläder, och dansa över hela vardagsrummet!
För att tillsist kracha i soffan och andas ut för en stund.

För att sedan lyssna på hela skivan en gång till.

Någon som kan hjälpa mej med denna energikick?

/ Baribe

Trött igen..

Ja, jag skulle ju blogga om helgen.
Men jag orkar lixom inte. Räcker det inte med att jag säger att den va perfekt och att jag har skrattat så jag knappt hunnit andas! Jag och Frugan har visat våran Idrefilm för Jimpan, och han säger att han aldrig mer kommer förvånas över något. Han kommer nog skratta åt oss i flera veckor efter dessa två dagar han spenderade med oss..
Vi är ganska så, öppna i med våra tankar tror jag. Och det ser jag som en positiv grej..

10 dagar kvar tills jag är 20.
Herregud! Ska jag behöva bete mej som en 20 åring med?
Då är det kört, för jag gör ju som jag vill.
10 dagar kvar. Sen är jag rätt stor.

/ Barbie

Trött!

Back in town..
Jag känner såhära att jag har så mycket att säga så jag skulle kunna skriva en hel bok omdenna helgen, men jag bloggar i morrn, när jag orkar, för jag måste verkligen sova snart=)
Puss å hej.

/ Barbie

Holland/Sverige

Alltså, GUD vilken dag! Ibland funderar jag på vilken som är den mest kaotiska dagen i mitt liv, hittills, och just nu tror jag att det har varit denna! Det är SÅ många holländare i Borås, så det går inte ens att räkna, för det är någon slags match mellan Holland och något lag i Sverige..
Ja och då får man ju prata engelska i kassan, men jag kan ju inte det, men jag fick göra det ändå..
Ja och då, så va det såhära att det va tre Holländare som väntade på att få beställa i min kassa medans jag packade en annan beställning, och då såg dom att jag hette Jennie, så för att jag skulle skynda mej så började HELA Holländarkön sjunga:
GO JENNIE, GO JENNIE, GO JENNIE!!
Huuuuuuuuuuur länge som helst! Och dom Sjöng lite andra sånger om mej på Holländska..
Sen tog jag deras beställningar..tre olika män, alltså dom jag ska berätta om gick och satte sej för att jag skulle komma ut med maten. Och sen gjorde jag det, och då va det några andra holländare som tog deras mat ( För jag kunde ju inte komma ihåg vilka som va vilka, och dom LJÖG för mej) Så dom började käka på fel mat!!!
SÅ dom andra blev galna, och holländska man är STORA män så jag blev ju skit rädd och sprang in i köket och beställde ny mat! Ja och sen fick jag den men då försökte dom tre männen också lura mej att dom hade köpt fler hamburgare!!
Så jag fick springa och hämta deras kvitton, och förklara på engelska hur det va, men dom bara trilskades med mej och förökte få mej att hämta fler hamburgare..
Sen säger en att jag är snygg, och pratar om det på engelska, och sen säger en att jag är blond, och den tredje pratar fortfarande om beställningen!!!
Så jag hade verkligen världens längsta och hetaste diskussion med tre Stooora Holländare!
Jag va skit rädd! Fast jag höll på att skratta ihjäl mej när dom gick ut och Sjöng värsta kören: GO JENNIE!
Jag blev typ känd!
Ja det va en upplevelse!
Sen så har jag färgat min brorsas hår svart, så han är numera EMO, men det är faktiskt snyggt=) Sen har jag pussat på SötoCarl, och han är så BEDÅRANDE sötså man smälter till en hög!
Nä, jag måste dusha nu. Innan bakterierna käkar upp mej=) ( äckelmej) =)

/ Barbie

Sprallig!

Alltså, jag har så mycket sprallighet i mej så att det känns som att jag ska spricka! Jag vill ha Lördag! Men nu är det iaf Onsdag, och alldeles snart är det faktiskt Torsdag!! Ja och sen är det Fredag och då blir det singstarparty här hemma. Men sen, sen är det LÖRDAG!!
Jag vill bara lyssna på partymusikoch hoppa runt och skriva packningslistor och sånt! Det ska jag nog göra idag! När ska jag hinna det annars lixom? Jag funderar på att städa lägenheten kliniskt med. Min mamma tycker typ att jag borde det. Men då får jag prioritera bort att laga mat=) Jippi! Och städa är ju inte så tråkigt faktiskt..
Frugan ska ringa mej klockan 9 så att vi kan analysera ihjäl oss igen=) Det är för härligt! Jag behöver verkligen det varendaste dag!
Jag vill lyssna på bra musik. Men jag hittar ingen! Däääm!

Äch, nu ska jag göra NÅT.

/ Barbie

Älskade Oktober..

Välkommen, älskade Oktober!
Årets bästa månad. Härliga, mysiga höst! Jag bara sitter och väntar på att det ska bli första Oktober, för det är faktiskt fortfarande 30 September. Det är så jobbigt att längta efter något! Alla timmar går så sakta. Så Oääändligt sakta med! Jag vill bara ha Lördag idag. Och det är bara Tisdag. Visserligen snart Onsdag. Men det är så många tråkiga saker som jag ska göra innan det blir Lördag. Typ Jobba, och sånt. Men jag ska snart göra en Packningslista för min Skara Weekend! Det är konstigt, jag trodde aldrig att jag skulle längta tillbaka. Men nu är det ju faktikst inte staden jag saknar. Och det är många som jag gärna INTE vill se skymten av. Men dom flesta vill jag bara krama och sånt=) Jag har pratart med Helene i flera timmar om Lördagen=) Om vad vi ska ha på oss och vilka som kommer och att vi ska sjunga singstar och att jag är sprallig när jag är full ochFrugan med och Ja, allt i hela världen lixom. Jag älskar att prata i telefon! Det är hur bra tidsfördriv som helst!
Snälla,jag BER! Ge mej Lördag!
Och jag som lovade mej själv i somras att jag aldrig skulle gå till stadt i skara igen! Den gången va jag så ARG! Det kan Jossan intyga=) Det va då vi dushade på natten och tyckte det va så jäävla skönt, och sedan somnade sött tillsammans=) Det va härliga tider! Ge mej!
Nu kommer jag knappt ihåg varför jag va arg, men det va en tant som stoppade sitt jävla sprit kvitto i min BH och Några som knödde på dansgolvet så att jag bara ville hoppa på dom och ge dom va dom tålde och berätta vad dom va värda ungefär..

Jag måste sluta nu, min data har blitit dum i huvudet!

/ Barbie

Inte falla, inte falla...

Jag har tänkt på att jag ska blogga heladagen, och det gjorde jag ju innan med, men det va något mer jag ville säga till världen lixom, men jag kommer inte ihåg va det va.

Jag skulle kunna falla pladask. Falla för att du inte tycker som jag. Falla för din stil. Falla för den dära aggresiva jag-gör-som-jag-vill känslan som du bygger i mej. Falla för din mjukblandade hårdhet. Falla för ögonen. Ja, helt säkert skulle jag kunna falla för dej. Och du för mej.
Men jag faller inte för heartbreakers. Längre.
Allt är precis somför ett år sen. När jag bara sa nej, nej, nej.
Och jag tänker fortsätta säga nej. Denna gången kommer det sluta med ett nej.

Det är en tid av saknad. Jag saknar Frugan Malin och Jossan. Mest av allt. Jag minns alla partyn så väl, så nära. Och jag har pratat med Frugan i mer än en timme till i telefon idag. Det är såååå underbart! Och jag ska ju skaffa hem telefon, så vi kommer kunna prata i telefon varendaste dag. Helt fantastiskt! Vad gör man när man måååååste prata lixom! Vi måste analysera allt. Varendaste detalj. Underbart.
Godnatt.

/Barbie

Noblesse..

Denna dag vet jag inte riktigt hur den är.
Jag vaknade av att telefonen ringde och jag kände bara att jag inte ville gå upp, jag ville inte prata med någon, jag ville inte le, inte vara trevlig eller social. Ingenting.
Men jag tog mej till banken och till mormor och åt frukost, och sen köpte jag den bedårande klänningen på White. Men, såklart så va den minsta storleken för stor ( ge mej större kropp) Så jag och Cicci på White gick till en skräddare, så nu ska han sy in den, för då sitter den SÅ perfekt.
Sen så shoppade jag själv. Och jag ville inget hellre än att shoppa själv heller.
Det är så skönt att gå runt och bara kolla på allt man vill, och köpa saker utan att någon annan lägger sig i. Underbart.
Så jag köpte en BH på Change, och alltså, jag hade VERKLIGEN inte den storleken som jag alltid har trott! 65 D. Det är jag. Gudars...!
Sen köpte jag lite toffsar och örhängen och sånt. OCH en parfym. Från DKNY. Alltså, jag gillade den inte först, jag avskydde den faktiskt. Den luktar sensuellt/aggresvit/kom och ta mej om du kan.
Typ. Men Sen när jag gick ut ur butiken så luktade jag så som parfymen för jag hade fått lite på min jacka, Och plötsligt skulle jag bara ha den. Jag kunde inte tänka mej att inte köpa den. Det gick inte, Jag va TVUNGEN att ha den. Så, där la jag alltså 400 spänn på en ny parfym. Den är underbar!
Sånuefter min shopping är jag ganska lycklig igen, Jag har pratat med frugan mycket idag, ochjag måste prata med henne mer, så jag ska ringa sen. Idag behöver jag henne. Verkligen. Och jag saknar Jossanoch Malin med, hur mycket som helst! Det är en dag av saknad. Ingen här fattar ju hur man festar. GU-UD!
Och jag kan inte leva utan noblesse chocklad!! Så, kära vänner, jag har två saker att tillägga i min önskelista!
- Fast, rosa telefon
- Noblesse chocklad

Du är en liten kille, lilla ingen, ännu en pojke i mitt liv.
Du är så liten än. Känner kanske inte mammas trygga vaggande.
Hör kanske inte mammas röst, långt därute.
Jag vill ha dej, här och nu. Du ger mej styrka, lillaliten.
Du är så svag, din styrka är våran, just nu.

/ Barbie

SAKNAR!!!!

Jag älskar mitt nya liv. Men jag saknar det gamla med lite nu. Men endast en sak. Och det är Barbie och Princess. Alltid Barbie och Princess i centrum. Alltid festens underhållning. Jag trivs inte inte någon annan situation. Det kommer jag aldrig att göra. Det finns inget annat för mej på partyn. Då är det Barbie och Princess, annars är det värdelöst.
Här vet dom inte det. Här vet dom inte hur man festar som Barbie och Princess.
Stackars.
Jag skulle kunna leva i ett liv av Barbie och Princess. Helst med Jossi Possi och Törnrosa med.
Det är dom tre som fattar språket, det är dom tre som vet hur man får mej att må bra.
Det är dom som förstår sig på MEJ.

Jag älskar er, jag saknar er.
Jag beundrar er, för att ni får mej må så fantastiskt.
Jag behöver er.

Nu fattar jag hur jag kunde orka så länge som jag gjorde.

Änglar, jag hade er.

Bygga.

Jag bygger styrka i min svaghet.

Frugan, jag älskar dej!

OBS!

Idag har Barbie lagat mat!
Ville bara anteckna det, för det är andra gången det händer, på en månad!
Grattis till mej!!

Nästa: Dushen!

CandyCamera...

Föressten så önskar jag mej ingen Rosa kamera längre, för det har jag köpt=)
En knallrosa, vacker skönhet som ska få följa mej en bit i livet och hjälpa mej att minnas dom bra dagarna som kommer komma nu=)
Love, Love, Love=)

Tiddelipom..

Sorry, jag bloggade inte igår. Jag och Sandra hade lite myskväll hemma och jag va helt slut ivarje cell i min kropp. Jag har haft tre helt GALNA dagar i mitt liv. Ibland vet jag inte vart mitt arbetsliv är påväg!
Det är helt galet att för tre månader sen hade jag ett HELT annat liv. Då trodde jag inte att jag skulle sitta 5 våningar upp i en etta i Borås med alla mina saker, helt nya vänner, helt nya kontakter, helt annan vardag, tre månader senare.
Coolt. Underbart. Herregud, Jag säger'å'de.
Jag är mycket tryggare nu, och jag tror det kommer ta lång tid innan jag vågar släppa min egen trygghet som jag har byggt upp. Jag kan göra allting själv nu. Det är sån skillnad från för några månader sen när det inte ens fanns i min värld att kunna kolla på tv själv. Men jag kan det nu. Jag kan ALLT själv. Och det är trygghet.

Nej, nu ska jag fräsha till mej lite och sen äta=)

/ Barbie

Hysteri.

Vilken jäävla BÖGDAG! Shit. Så mycket, så jävla mycket krav, så mitt huvud nästan sprängdes av värk. Men nu på eftermiddagen har jag Fikat med Sandra, och pratat om mitt liv så det känns bra. Och vi kom fram till att jag har varit drog påverkad. Inte konstigt att jag inte ens kunde gå i helgen. Inte konstigt att jag inte vet ett jävla piss.
Så det känns ju rätt dåligt.
Men iaf så har jag handlat med, mat och sånt viktigt=)
Och kollat på Idol med Sandra och David, för dom är ju helt gaaalna i det. Dom kan inte missa ett enda pogram. Ja... vad händer mer?
Jag har drömt mardrömmar hela natten. Vaknat och drömt mardrömmar igen. Jag vet inte varför. Fast jag hoppas att jag får sova bättre inatt. Nu ska jag dusha, sen äta, och sen Sova sötast bland mina rosa lakan.

Smeka dom och berätta att jag älskar dom...

/Barbie

Rahabilitering och besök.

Idag har jag varit i Skara. Känslan när jag öppnade dörren till mitt före detta hem, den kan jag nog inte förklara. Det kändes som att det va händer som bara ville dra in mej, krama om mej, ta fast mej, ha mej tillbaka. Tvinga mej in i mitt gamla liv igen. Tvinga mej att stå kvar där jag va förut. Oroa mej helatiden. Göra saker som jag inte vill. Det är inte lägenheten det är fel på. Det är det gamla jävla livet. Ibland kommer jag på mej själv, för jag oroar mej inte så mycket i detta nya livet. Jag har ingen att oroa mej för på samma sätt. Ingen kan göra något den inte får.
Jag kan koncentrera mej på jobbet. Det kanske är därför det går bra.
Allt har gått bra sen den dära jävla, soliga, varma Julidagen. DÅ JAG BARA GRÄT.
Det finns inte ett enda jävla ställe i Skara som inte får ett minne att vakna till liv. Ibland åker mina tankar tillbaka till då, just bara för att minnas det en sista gång. Jag tror jag raderar omedvetet. Det är så skönt att jag inte har gjort ETT ENDASTE JÄVLA FEL.
Det är så skönt att jag kan ha ett fullständigt rent samvete. Men det är inte skönt att det svider så jävla mycket i mitt hjärta, eller vad det nu är som svider. Och ja, det gör det fortfarande.
Det har gjort det lite extra nu ett tag. Jag tror det är min kropp som verkligen håller på att försöka radera minnen och reparera sig själv.
Den 4 oktober ska jag tillbaka till skara. Och det kan gå iprincip hur som helst. Det får faktiskt gå hur det vill. För jag har ändå inte gjort ett enda fel.
Jag hälsade såklart på på mitt gamla Mc Donalds med! Och jösses, vad jag har saknat dom. Och dom jobbade lika bra som vanligt. Och jag vill verkligen hinna hälsa på dom mera, för GUD, vad jag har saknat dom mycket! Jag vill bara ha tillbaka dom allihopa.
Och min lön. Den satt BRA. Den gav mej ett leende som räckte hela dagen och va värt varendaste timma och slit. Jag har mej själv att tacka.
Och jag vill tacka min mamma och min farmor och Carl med som hjälpte mej att städa idag och gav mej mat=) Jag är nog bortskämd egentligen. Ibland känns det som att jag får allt jag pekar på. Fast i morses va jag lite sur!! Men va fan, det hade med mina hormoner att göra=)
Och igår va jag och Frugan på Mamma Mia på Bio=) haha, vi ville lixom verkligen ses så då gjorde vi det och jag såg alltså Mamma Mia på bio IGEN! Och den va lika bra denna gången! Inte ett dugg uttråkad va jag. Skulle lätt kunna se den igen.

Ja och sen kan jag ju berätta att jag ska satsa på att bli radiopratare i mitt liv. Jag har ju väldigt många sånna runtomkring mej nuförtiden, och Kristoffer, han ska få lära mej hade jag tänkt mej för han är ju min nya vän lixom=)
Radioprataren Kristoffer alltså...

Nä, om jag skulle gå och fräsha upp mej lite i dushen och fortsätta min rehabilitering=)

För en dag ska alla mina hemska minnen vara borta, och ersatta av en underbar verklighet.

Besöker jag dina drömmar om natten?

/ Barbie

OMG!

Alltså, detta är en redigering av det förra inlägget, som handlar om min vackra önskelista!
Jag önskar mej självklart en rosa kamera med! Hur kunde jag glömma den? Det är ju prioritet nummer ett! Jag har tänkt att jag ska önska mej det sen jag förlorade min gamla på liseberg, någongång i somras. Det va ju fruktansvärt onödigt av mej. Men nu kan jag ju få en rosa iaf.
Nu har jag tröttnat på att sitta här. Jag vill BADA!! I ett badhus!

/ Barbie

Önskelitsan 2008.

Ja, min mamma gillar ju inte riktigt dethära, men detta är min önskelista inför min 20:e födelsedag, 2008.

- En rosa locktång
- En shopaholic får en syster
- Skissa & Gissa spelet.
- Rosa gummistövlar
- Rosa rosor med ett blomsterbud
- Rosa mobiltelefon
- Ett rosa, stort och bra paraply
- Stor Björn Borg väska
- Paris Hilton parfym ( CanCan)
- Sponstring i form av pengar eller dylikt till min och Frugans Londonresa
- Lakan och örngott som är i min stil
- Disneyfilmer ( Lejonkungen, skönheten & odjuret, pochahontas, törnrosa..)
- Vanliga filmer
- One tree hill boxar
- Grey's Anatomy boxar
- Spa helg
- En upplevelse
- En fika på mitt favoritfik Viskan i Borås
- Ett resturangbesök
- Smink
- Badsaker
- Badrumsmatta
- Överdrag till min soffa (från ikea, ett brunt.)
- Stereo
- CD-skivor
- Te
- Elvisp (rosa)
- Presentkort ( hemtex, change, bio, ikea, åhlens odyl.)
- Simsspel
- Singstarskivor
- Hårförlängning

Ja, det va allt jag har kommit på hittills, fast det är inte allt än, men jag uppdaterar=)

/ Barbie

Önskelistor och dylikt=)

Heregud vilka mardrömmar jag har drömt inatt! Först drömde jag att jag bara fick 5000 kr i lön från gamla jobbet, och att dom helt enkelt inte ville ge mej mera. Och sen drömde jag att det kom en massa hemska stora farliga monster och invaderade jorden. Skithemskt!
Men sen va det ju inte så, som tur va=)
Jag och Frugan måste åka till London och shoppa, har jag kommit på, så så fort det finns tillräckligt med pengar i mitt liv så måste vi till London, och bo på hotell, och shoppa, och fika.
En weekend helt enkelt, Och snart ska jag ju till Finland med Malin=)
Och jag har ju sagt i flera dagar att jag ska göra min önskelista, men idag ska jag faktiskt göra den. Annars så får jag ju inga presenter lixom. Och det vore ju den västa mardrömmen i mitt liv.
Jag kan helt enkelt inte förstå sånna människor som säger att dom inte behöver några presenter! Det handlar ju inte om det! Det handlar om lyckan att öppna present efter present och känna lyckan sprudla i hela kroppen, och lixom ha värsta högen av presenter!
GUUUUD!
Jag fyller snart verkligen år! 20 år=) Och Carl fyller ett och Frugan 21!!
Massor av födelsedagskala kommer det att bli! Och i övermorgon fyller Linnéa år med! Heregud. Det är många som blir stora nuförtiden=)

Nä, om man skulle ta och göra den där underbara önskelistan som kommer bli så lång så att mamma och pappa får ångest=)

/ Barbie

Sjuk!

Ack å ve! å sjuk jag är! Men det börjar bli bättre. Jag va ju på inflyttningsparty hos en kompis igår, och det va roligt=) Mysig lägenhet hade hon och allt! Sen så ringde Sammie och ville att jag skulle komma på en förfest med hans kompisar, så då gjorde jag det. Och det va ju trevligt, men sen i Taxin så inser jag att jag mår skitdåligt, och sen blev det bara värre, och nu är jag sjuk. Så jag har typ spytt hela natten och det va MINDRE TREVLIGT.
Jag som verkligen ville in på trägårn och ha en perfekt kväll!!!
Det blev inget med det. Sammie hjälpte mej hem och jag kunde inte ens gå själv, men han lämnade mej tryggt och säkert i min lägenhet och sen drog han till Swing. Kul för dom.
Idag fick jag iaf komma hem och jag har sovit framför tv:en och haft det skönt!

Och!!!! Idag har Frugan kommit hem från Tunisien! Och det är en sådan lycka så ni anar inte! Och vi har pratat i telefon i tusen år och om allt vi lixom har fått vänta med att säga varandra. Så nu har jag äntligen fått ur mej allt som jag har tänkt att jag skulle säga till Frugan, och det känns ju bra för om hon hade stannat därborta längre så hade jag ju fått börja skriva ner allt på papper för att komma ihåg det!
Frugan<3<3

Men nu ska jag kika runt lite på internet och sen äta lite mer och sen sova!! Skööönt!!

/ Barbie

Fundering.

En tanke flög genomt mitt huvud:
Hur ska jag kunna vara den spralliga, glada Barbie på ett party utan Frugan? Vem är jag utan Frugan? Frugan är ju min andra del. Hälften av mej.
Hur ska jag vara, när inte Frugan är där?
Det är som när någon försöker sluta röka, eller ett barn som inte får ha napp längre.
Jag behöver Frugan, för jag är beroende av henne!=)
Barbie<3Princess...

Partydax!

Jag vet inte, men jag måste bara ha godis idag!
Nu ska jag sätta på någon trevlig musik på min dator, leta runt i kylen om det kanske möjligtvis finns något som skulle kunna vara ätbart. Annars lär det bli godis de närmsta tre timmarna.
Sen ska jag ta ett lååååångt, varmt , underbart bad. Dusha, göra iordning mej i tusen underbara år, och sedan anlända till inflyttnigspartyt. Ikväll ska jag träffa en massa kompisar, och Sammie och Sandra. Alltså dom är ju med kompisar, men det är ju kusiner med. Dom har lixom alltid funnits där.
Föressten så köpte jag den dära klänningen som har attraherat mina känslor och min syn i flera dagar. Fast i svart. Den som först fångade min uppräksamhet va lila. Fast den svarta är nog nästan snyggare. Dock lite stor, men vad gör man.
ALLT, är för stort för mej, och det är faktiskt HEMSKT! Jag vill bli sådära normalstor.

I morses va jag tvungen att gå upp klockan 9! På min lediga dag! För att jag och Malin skulle ner till mormor och äta frulle, och sen gick jag till sjukhuset och kollade när sötCarl simmade=)
Och sen kissade han i mitt knä. Då va han inte lika söt längre. Fast sen blev han söt igen. såklart=)

Men nu måste jag ta det dära underbara badet.. eller nej, äta skulle jag ju underhålla mej med.
Det är viktigt.

/ Barbie.

Mamma mia!

Okej, jag erkänner.
Jag har sett Mamma mia på bio, igen. Men kan jag hjälpa att den filmen är det bästa jag sett?
What to do! Jag skulle definitivt kunna se den igen. Scenen vid stranden är bäst. För den är så vacker. Så verklig. Så trovärdig. Så sann.
Jag och Malin sjöng typ hela vägen hem till mej, och dansade och insåg plötsligt vad vi måste ha med mer av i våra filmer. Musikvideos!
Så, kära läsare. Nästa film kommer vi uppträda en massa i! Jag, Frugan och Malin. Och snygga singlar som vi är, kommer det bli perfekt!

Fööööör! Vi ska till Fjällen, fest hela helgen=)=)!!!!

Jag bara väntar på att Frugan ska komma hem från sitt dumma Tunisienland där alla blattar lägger beslag på MIN fru. Vad tror dom egenligen? Att hon skulle vara helsingel?
Nä dom kan ta sig i röven!!!
Sen väntar jag på att Frugan ska komma på att hon vill flytta till Borås så att vi kan leva vårat liv och vara lika galna som alltid, med Malin=)

The vinner takes it all, honey honey...

/ Barbie

Ris och Ros

I morses vaknade jag av att telefonen ringde. Ovanligt. Men det va Sandra som väckte mej för att jag skulle "luncha" med henne=) Men, precis innan jag skulle ta mej ur min mjukaskönavarma säng så hör jag någon komma med klackskor uppför trapporna utanför. Nyfiken som jag är vaknar jag till, lite mer än vanligt för att springa och kika i kikhålet. Men, jag hann inte så långt för innan jag ens hann ta mej upp ur sängen så ringer det på dörr'n! Jag blev skiträdd, för det är inte ofta det ringer oplanerat på min dörr lixom. Men, när jag försiktigt öppnar dörren lite svagt på glänt så står helt oväntat Malin där! Och det va ju skönt att det bara va hon som behövde beskåda min vackra morgon look=)
Jag blev överlycklig för att hon plötsligt förgyllde min tillvaro såhär mitt på en helt vanlig torsdag!=) Så vi gick till mormor, lunchade med en trött, utarbetad Sandra och sen gick vi vidare och fikade på mitt favoritfik, Viskan. Det är en underbar plats vill jag lova! Ett så vackert och mysigt fik! Så när jag och Malin satt där och diskuterade och sånt som man gör när man fikar så kom vi på att jag och Malin och Frugan måste öppna ett fik, i Borås. Vi har värsta affärsidén lixom=) Det kommer bli sååååå bra!!
Sedan så fanns det en mycktet vacker klänning på White som har attraherat mej lite väl mycket hela dagen. Jag föll tillsist för den mycket tilldragande klänningen och sökte mod att låna pengar av mormor (Som är bäst i hela vida världen). Förfrågningen lyckades, om ett litet lån, men när jag sedan ska prova den så finns den inte i min storlek. Bajsochkiss.
Jag hoppas kunna bli attraherad av en ny inom en snar framtid. Man måste faktiskt ha nya kläder när man ska på inflyttningsfest! Särskillt hos en ny polare!

Över till mitt Ris och Ros.

Personer som inte förstår vilket värdelöst beteende dom har är det sämsta som finns. Dom som inte fattar hur värdelösa deras agerande egentligen är. Dom som helt enkelt kan ta sig i röven och gräva lite. Eller helst stoppa upp sig i den och stanna där. Ush!!!

Sedan har vi ju dom som är fantastiska, som verkligen är goda människor och hjälper till och bryr sig. Sånna som kramar en så fort man kommer till jobbet. Sånna som gör dagen mycket, mycket bättre. Tack!

/ Barbie

Southpark.

Jistanes, jag måste bara skriva en sak till. Jo, jag ser på southpark nu, ni vet dom töntiga tecknade fula gubbarna på MTV. Ja och det är ju ett pogram i klass med simpsons, alltså askasst.
Men southparken sa något mycket vackert. Han hade blivit dumpad av sin tjej och satt och grät, och så kom det emosouthparkar och frågade vad som hade hänt, och då berättade han, och då frågade dom den dumpade southparken om han ville följa med till kyrkogården och skriva dikter om hur meningslöst livet är. Och då sa den dumpade southparken nej, och dom undrade varför. Och då svarade han att:

"Jag vill hellre sitta kvar här och gråta för, att jag är såhära ledsen nu när hon har lämnat mej betyder att jag måste varit lika glad när jag va med henne."

Det va sååå himla vackert sagt.

/ Barbie

Kärlek till Värme.

Att gå in i dushen, när man är sådär genomkall,

och hela kroppen ber efter värme.

Att känna värmen smeka varenda liten bit

av huden, sakta låta den slappna av.

Sakta värma den.

Att känna att man vill krama dushen.

Jag älskar att dusha.

Nyheterna och sporten..

Idag har jag tagit ett djupare steg in i min nya värld, som nu börjar bli vardag för mej. Jag ska till Skara nästa vecka och städa ur äckellägenheten som jag helst aldrig mer vill se. Aldrig mer vill höra talas om. Helst vill jag att Skara brinner upp eller något.
Sen ska jag till Skara 4 Oktober för att fira Helene. Det ska ju bli roligt iförsig. Och alla mina kompisar måste boka in 18:e oktober i almnenackan, för då ska ni på party i Borås, förstår ni=)
Och jag börjar gråta om ni inte kommer!!!
Jag har förövrigt jobbat ihjäl mej lite till idag. Jag antar att det ska kännas att man lever! Sen så har jag varit med Sandra och David och kollat på Idol. Och jösses. Har inte folk känsla för vad som är bra och dåligt? Eller är det bara något som vissa begåvas med?
Äsh, om man skulle äta lite och bada, eller något.

Dagens undran: Varför kan man vakna en timma före väckarklockan och vara klarvaken och vilja gå upp? Fast man ligger kvar för att man tycker det är onödigt att gå upp, och när klockan sedan ringer, då är det en OMÖJLIGHET att ens ta ett litet steg ur sängen..
Störnade.

/ Barbie

Ilska och hat.

I morses när jag sov ringde mobilen helatiden. Och det kom massor av sms. Men jag orkade inte bry mej. Jag hade bestämt mej för sovmorgon och då tog jag det.
Det har varit en bra dag, till en början.
Den kunde dock ha slutat bättre.

Jag är inte den som lätt blir arg. Men jag blev arg idag. Och du ska ta mej fan få tillbaka.
Jag hatar dej. Jag hatar dej verkligen.

Jag vill börja rida lektion igen. Idag.

Everything I think about is you. Leave me alone. Bitch.

/ Barbie

Trygghet

När man kan se sig själv i spegeln, och le.
När man somnar själv på kvällen och mår bra med det.
När man vaknar, utsövd och glad på morgonen.
När man kan skratta med sig själv.

När man älskar sig själv är man trygg, fullkomligt trygg.

Sagor och slut.

Tänk om man hade musik runtomkring sig, helatiden. Som om det vore stora högtalare överallt som spelade exakt det du ville höra, jämt. Vad världen skulle vara underbar då! Vad lycklig jag skulle vara. Vad mycket bättre självförtroende jag skulle ha.
Precis som i Mamma mia filmen jag såg idag. Det va nog faktiskt en av dom bästa filmerna som jag har sett! Och hennes hår! Kärlek till det!
Hela filmen va en saga, och jag älskar ju sagor! Man ville bara ställa sig upp och dansa och sjunga precis som dom! Precis lika skönt och galet som dom.

Frugan, nu får du faktiskt komma hem för det finns såååå mycket som jag måste analysera med dig, och fundera och spekulera och mycket mera!!!

Varje saga har ett slut. Men i verkligheten är varje slut en ny början.

/Barbie

Frugan<3

När jag berättar om dej för andra personer, låter det som att du är det vackraste i världen. Det låter som att du är en underbar människa, en som hjälper och förstår. En som alltid finns där. En som kommer så fort man behöver dig. En som alltid ställer upp. En såndära vän som finns i filmer, som alla vill ha. Som alla drömmer om. I filmerna har dom alltid en bästa vän som ordnar allt. Som alltid ställer upp. Som dom kan skratta med, och gråta ut hos. Som dom alltid litar på, som aldrig sviker.

Det är du Frugan. Det är du som är den dära vännen för mej. Det är så jag beskriver dej för andra. Det är så jag känner dej. Och jag saknar dej så himla mycket.

Kom HEEEEM!!!

Hösten

Jag har inte varit hemmahemma sen jag flyttade till Borås en enda gång. Ändå tar det bara en kvart att åka hem. Men jag har inte haft tid, och mamma och pappa kommer ju hit rätt så ofta!=)
Vardagen i mitt nya liv tar hand om mej, suddar alla minnen, suddar varjedag.
Många som ingick i mitt liv varjedag för bara några få veckor sen, börjar ersättas av andra.
Jag saknar såklart många. Men man måste gå vidare i sitt eget liv.
Det finns nya personer i mitt liv nu. Massor av dom. Jag träffar nya människor varjdedag. Och jag gillar dom. Jag gillar dom verkligen.

Det börjar verkligen bli höst och kallt nu. Välkommen. Jag gillar det. Hösten i alla sina färger. Hösten med min och Frugans och Carls födelsedagar. Hösten med levande ljus, filtar och te.
Hösten, i hela sin glans.

Frugan är i en annan världsdel, och det är så tomt här utan henne. Frugan är halva mej. Jag tror hon vet allt om mej som finns att veta. Och jag skulle kunna prata med henne om allting i hela välrden. Jag hoppas att hon ska flytta till Borås någongång, och malin med. Det skulle vara så roligt med alla oss tre i samma stad igen!Vi skulle kunna göra så mycket roligt varjevarje dag=)

Synd att ingen kanprata i telefon med mej nu. För jag är verkligen på prataifleratimmaritelefon humör!

/ Barbie

Fläckar som aldrig försvinner

Jag viker ihop alla mina lakan och örngott sådära fint som bara jag kan. Som bara jag vill ha dom. Är det bara jag som blir lycklig i hela min kropp när dom ligger sådära rakt och fint?
Det är ta mej fan mascarafläckar på alla örngott jag har. För att jag har gråtit mej till sömns så många gånger. Fläckarna kommer aldrig försvinna. Dom kommer sitta där och påminna mej om mina olyckliga dagar. Det gör mej inte så mycket längre, för det påminner mej om hur lycklig jag faktiskt är just nu. Alla kvällar jag har gråtit tills sömnen sakta tar över är bara minnen.
Tänk att det i princip bara är pojkvänner som har orsakat dom fläckarna, som aldrig går bort.
Nu, när jag sitter här, frisk och hel igen, när andra har plåstrat om mej, lovat mej att det ska bli bra igen, så kan jag inte förstå att det kan vara så hemskt.

Men just när man ligger där och gråter och skakar och inte har någon i världen att luta sig mot så kan det lika gärna ta slut. Då finns det inget viktigare än den dära tryggheten, som
precis har packat sina saker och lämnat dej förevigt.

Jag städar som tusan i lägenheten. Den börjar likna mej. Bara mej. Bara min personlighet och mina saker som jag älskar. Bara mina saker.
Den förklarar för folk som inte känner mej att här bor Barbie. Bara Barbie. Och Barbie mår bra.
Det är inte klart än, allting, jag ska förstora foton på mej och Carl, Mej och frugan, Mej och nina. Mej och Grynet. Mej och min familj.
Men jag har lovat att komma tidigare till jobbet idag för dom hade visst lite kris, och innan dess ska jag hämta resten av tvätten, dusha, städa klart och äta. Så, nu ska jag skynda vidare=)
Hastalavista!

/ Barbie

Shopping!

Nu håller min pappa på att borra hål i väggarna så att alla mina saker kan få komma upp och pryda mina väggar någon gång=) Jag har saknat dom! Ännu störra trivnadsfaktor=) Jag känner mej som en liten sim, för deras trivsel nivå stiger när man ger dom fina saker!
Jag vill köpa the sims spelet. Och SÅ mycket andra saker så jag kommer inte ens ihåg alla saker som jag vill ha faktiskt, och då kan man ju undra omman verkligen VILL ha dom. Alltså, man vill ju men man behöver dom inte. Och det är ju lite tråkigt. Fast mitt hjärta behöver shopping. Och så är det faktiskt, för man blir lyckligare. Det är helt sant!
I flera dagar kan man sväva som på moln när man har handlat saker som är fina=) I alla fall så är det bra för mej och Frugan! Och vi ska shoppa när vi får pengar igen! Fast jag måste nog göra en prioriterings lista. Annars kan jag bli sådära fattig som jag är nu igen, och det vill man ju inte, fast jag fyller ju år i oktober med, och då blir jag förhoppningsvis lite rikare en stund igen. sPara faller inte mej i smaken. Jag vet att man kanske borde, men omdet nu gör mej lycklig att shoppa saker som jag kanske egentligen inte verkligen behöver, så kan ju jag få göra det. Hur lycklig skulle jag vara om jag sparade alla pengar helatiden?
Förmodligen helt uttråkad och hyperöveraktiv för att jag har så mycket pengar men inget att lägga dom på. Ochmina kläder skulle hinna bli omoderna och herregud, jag vågar inte ens tänka på vilket hemkt öde som skulle möta mej om jag inte shoppade! Denna bloggen skulle jag nog behöva visa för min mamma=)

Men det är dagens sanning! Jag jobbar, för att kunna shoppa. Och betala tråkiga räkningar såklart. Det är shoppandet jag tänker på när jag går där och jobbar och sliter. Då far det omkring jackor och skor och tröjjor och jeans och prydnader och prylar i mitt huvud! Och resor och mat och godis och LAKAN!!! Herregud, ingen har väl glömt min stora passion för lakan?? Jag har ju dock inte riktigt hunnit med att tänka på lakan det sista! Jag har inte ens några nya! Men snart ska ju jag få skriva en önskelista till min 20-års dag, och jäklar!! Den kommer bli lång! Kanske den längsta som jag någonsin har gjort. Jag fyller ju förtusan jämt=) Som tantera säger!!
Jag vill ha såå många rosa paket, massor av dom=) Och jag ska ha ett kalas=)

Ens of story, nu ska jag muttra upp hyllor på väggarna=)

/ Barbie...

Tacksam.

Egentligen så har jag så mycket som jag borde vara enormt tacksam över. Som man lixom inte tä nker på så jävla ofta..
Just nu har jag till exempel en frisk, hel familj, som älskar mej. Jag har egen lägenhet och jobb och pengar så jag klarar mej. Och lite till. Jag har 4 hästar. Jag har en UNDERBAR mormor och resten av släkten. Men min mormor, hon är ovärdelig. Men det har jag väl redan berättat?!=) jag har fantastiska underbara vänner som alltid går att prata med och som hjäper mej när det inte är bra. Utan dom hade jag inte varit mycket. Jag hade inte varit Barbie.
Jag är frisk, just nu. Jag har allt. Just nu.
Och jag är så jävla orolig för att jag ska förlora någonting av det. Jag har egentligen, bortsett från vardagliga problem, ett perfekt liv. Just nu.
Inte ens ett brustet hjärta, som gör så förbannat ont.
Tänk alla pojkvänner man har GRÅTIT ihjäl sig för! Då borde man tänka på allt man har, och det göör man ju, men det funkar inte, inte då! Då är hela världen TOTAL förstörd, man bryr sig inte om någonting annat, för man tror att världen har gått under ( och det är ta mej fan inget att skämta om!!).
Jag är så förbannat jävla tacksam!

Idag har varit en ganska bra dag iaf. Jag passade Carl medans mamma målade här hemma, och Carl va snäll. Älskade hjärtegullet. Han är så söt! Han va lite trött idag och satt där i mitt knä helt tyst och nästan somnade. Och gubben på mormors cafe är helt kär i Carl=) Han går och bär på honom och sånt=)
Och så har jag haft värsta seriösa samtalet med pensionärerna om min rädsla för att jorden ska gå under och dom säger såå betryggande saker. Men jag tycker fortfarande att man aldrig kan vara säker..
Jag tror att jag är den oroligaste människan på jorden. Det har jag hört hela dagen iaf. Men jag kan ta mej fan inte hjälpa det! Det känns som att jag har såå mycket att leva för. Jag vill inte att något ska förstöra det. Och jag vet att jag inte kan kontrollera det men jag vill.

Men idag är jag glad=)

/ Barbie

Sluta skrämma mej!

Du, som skrämde ihjäl mej igår. Du är värdelös. Man gör inte så. Jag har en ny fobi. Som om jag inte hade tillräckligt med sånna redan. ÄR DU HELT JÄVLA INKOMPETENT?!
Jag behöver ta mej fan nästan psykolog för det hära. Värsta åkomman ever!

Jaja, nog om det. Jag har redan tänkt på det tillräcklig, till och med diskuterat det med min mormor, och inte ens hon va orolig, så då behöver inte jag heller vara det. Hoppas jag.
Jag är rädd för sånt som jag inte kan kontrollera, men som kan kontrollera mej.

Idag har jag iaf kört mitt första skift själv. Det gick bra.
Och jag äter ta mej tusan mycket mat=) Det är bra. Det innebär att min kropp mår bra. Igen.
Och jag har köpt hårvitaminer så nu ska mitt hår bli fint igen. Det har jag bestämt. Och min nya jacka som jag har köpt som faktiskt inte är rosa, utan lila, den är SÅ vacker! Alla älskar den och vill ha en likadan=) Bästa köpet i höst vill jag lova! Fast jag är ju ganska fattig nu men det ska jag väl med klara av hoppas jag.. Som om jag inte har varit det förut lixom.

Jag vill att sandra ska komma hem från sitt nedras Grekland! Nu! Bara för att hon ligger där och steker och är brunare än en vidbränd neger! Det är hon föressten alltid. Och frugan är ju inte bättre hon för hon drar till tunisien på Söndag!! Jag är typ ensam i Sverige! Varför vill ingen ta med mej till ett annat land för? Det är orättvist! Jag har inte varit utomlands på 4 år, och det är det längsta i mitt liv som jag inte har varit utomlands på innan. Fast jag ska ju till både Danmark och Finland i Oktober. För hoppningsvis. Till Finland iaf. Med Malin.
Åka en massa båt! Och det ska bli så roligt för jag har saknat det SÅ himla mycket.

Min högsta dröm är typ att få stå sådära underbart vackert som dom gör i Titanic.
Längst fram på båten. Med hela havet framför.
Någongång så blir det så.

/ Barbie

Hemska, dumma dag.

Jag vet inte om det är datumets fel, men detta har inte varit riktigt min dag. Den började nog bra,eller jag hade väl inget direkt att anmärka på början av dagen, förutom att jag hade brottom som vanligt. Men det är ju för att jag aldrig orkar gå upp ur sängen. Det är så himla jobbigt, just det dära lilla (stora) hemska steget ur sängen. Efter det så går det ändå hyfsat bra...
Men sen på jobbet Så blev jag skittrött, och jag hade väl kanske inte riktigt alla på min sida idag.
Sen när jag kom hem va jag trött, kall och allmänt på dåligt humör. Och då skriver någon jävel till mej att världen går under i morron. Så det är ungefär det jag har tänkt på sen typ 8. Men riktigt så va det inte. Det va något med något forskningsprojekt som ska ske i morron, och det kunde vara farligt osv. Jag fattar inte riktigt, men jag ringde och pratade med frugan i över 1.5 timme om min oro, och hon lugnade mej. Sen så hatade jag denna dagen. Och nu vill inte jag prata om denna dumma dagen mera!

Ikväll har jag gjort en fruktskål till mej själv. Jag skärde upp äpplen, bananer och vindruvor i en liten skål=) Det va nog bra för min hälsa! Synd att inte mamma såg den bara! Hon hade blivit stolt! Och det va ganska gott..
Alla som känner mej vet ju precis hur viktigt mitt hår är för mej. Det är typ halva mitt utseende. Det är hela mej. Jag hade helt enkelt inte varit jag utan det. Och mitt hår har ta mej tusan haft en sämre period nu det sista. Men det vet ju alla med som känner mej! Det va så långt och tjockt och fint innan denna hemska sommaren intog mitt liv.
Det är därför jag käkar en massa vitaminer o0ch frukt nu=) Jag hoppas att det ska må sådära bra igen. Fast jag är lite rädd för att jag tror den enda vitaminen mitt hår vill ha är "a little bit of love". Min kropp mår så mycket bättre när jag är lycklig, helt och rakt igenom.

Jag vill åka konståkning och dansa. Jag vill rida. Jag vill vara ekonomiskt oberoende.

Jag blir så arg när jag möter personer som är sådära sockersöta. På ytan. När folk går på deras sockersöta yta. När dom inte ser alla genvägar som den personen har tagit. När folk klarar sig igenom allt via sina privata genvägar och sedan blinkar sockersött med sina falska ögon. Jag ser dom överallt. Jag vill banka ner dom på marken och tala om verkligheten för dom.
Jag ska göra det med.

Och Frugan! Tack för att du tog dej tid med mej typ hela kvällen och lät mej prata ut om alla mina bekymmer! Var hade jag gjort av mej själv utan dej? Du har så lugna svar på mina frågor! Du måste flytta till borås! Herregud, ingen vet ju hur det ska gå med våra åkommor annars..

Nä, slut för idag. Jag ska se om jag vågar sova inatt. Jag vill inte ens andas om att jag inte vill sova själv. För jag klarar mig så jävla bra. Jag gör det. Jag gör det.

/ Barbie.

Vilken helg..

Jag och frugan har knappt suttit ner en sekund i helgen! Först va det ju partyt i lördags kväll. Och det va ett lyckat evenemang=) Vi Shakade loss som vanligt, folk aktar sej ta mej tusan när vi dansar, för vi dansar inte sådära lugnt, som många gör. Många står ju och gungar och sånt, men vi Shackarloss! Det är så fantastiskt skönt! Men det är bara roligt att dansa när det är låtar som man kan, låtar som är snabba och galna, som vi=)
Sen åt vi på mitt jobb, och där träffade vi bertman och blåbrun! Det va ett par mystiska män det!
Men sen gick vi hem genom natten i våra älskade, högklackade skor och somnade förjävlaskönt!
Frugan berättade att jag hade använt hennes mage som huvudkudde under natten. Alltså, är det så att jag knör när jag sover? Tydligen!!
Jaja, sen, på söndagen så vakande vi upp, en aning sent. Klockan va nog närmare 1, men det är förjävla skönt att få vakna i sin egen takt=) Jag blir så lycklig då! Jag hade dock fått några sms under natten som hade väkt mej ett par gånger, men det är ju sånt som händer=)
Sen, igår så funderade vi på vad vi skulle hitta på, vi tänkte gå på bio, men sen får ju jag den briljanta iden att vi ska på Dejt! Så jag ordnar ju varsin dejt till oss, och så for vi iväg till gbg, efter att vi hade gjort i ordning oss i 2.5 timme och ändå nästan inte hinner med tåget=) På tåget sitter ju Linnéa med, men jag såg henne inte ens, det va Johanna som fick hälsa på henne lixom, för jag fattade ju inte att det va hon! Så det va roligt att prata med henne med! Vi pratade om allt mellan bögar och kalas!!
Vi blev bjudna på hennes 17-års kalas med, och det ska vi kanske klara av att gå på=)
Sen så träffade vi våra Dejtar=) och vi fikade hela kvällen på ett jätte mysigt café och pratade om en massa saker! En massa roliga saker! Fast jag och frugan är ju såå förvirrade i denna stora stad! Vi hittar knappt oss själva lixom=) Fast i Nordstan hittar vi ju ändå hyfsat för där har vi ju shoppat ett par gånger=)
Jaja, end of that story, sen åkte vi hem till Borås igen, lyckliga och glada.
Och idag vaknade jag av att Carl ropade i trappuppgången så att det ekade hela vägen! Han tycker att det är så roligt när det ekar! Så idag har jag och Frugan shoppat med Carl hela dagen=) Jackor och tröjjor och Sjalar och trosor och BH:ar och Våra efterlängtadeälskade mysfiltar och sånt=) Vi älskar att shoppa och har idag insett att vi mår fantastikst bra av att köra barnvagn och bära bäbis!! Och Frugan sjöng så vackra vaggvisor för Carl inne på HM så att han somande sött i vagnen=) Och nu sitter jag här, ensam i min älskade lägenhet igen.
Jag älskar den verkligen. I andras ögon kanske den inte är så speciell. Köket ä rså litet att man typ kan gå in och får backa ut igen, och toaletten är trång som tusan, man sitter nästan i handfatet och gör sina behov=) Men jag älskar den. Jag har fått måla den i alla mina färger, jag har alla mina älskade saker här. Saker som betyder mycket för mej. Därför älskar jag att bo här.

Åh idag när jag skulle följa med Frugan till Station idag, så gick vi där, i godanro, och plötsligt, alltså, jag menar PLÖTSLIGT så börjar det ösösösösösregna. Och jag, som aldrig klär mej efter väder hade såklart bara på mej strumpbyxor och en liten stickad, tunn tröja. Men det såg verkligen inte ut som att det skulle börja regna! Men frugan klär ju sej alltid så bra, och har alltid med sig extra kläder och skor och dylikt. Fast hon blev genomblöt hon med!
Jäklar, då sa vi många fula ord! Och jag kunde vrida ur kläderna när jag kom hem. Och jag hade smink i hela ansiktet. Dumma ösösregn!

Men nu ska jag städa upp lite här! Som det ser ut i mitt älskade hem!

Tankar..

Ibland tycker jag att jag är en fruktansvärt ytlig människa. Men det beror vem man jämför med, faktiskt. Jag vill verkligen inte vara det. ibland funderar jag såhära att om någon är ihop med någon som är ful, då måste ju den tycka att den personen är snygg? Eller kan man vara ihop med någon som man tycker är ful?
Nej, jag skulle inte kunna det. Fast det är rätt synd att man inte kan det!
Eller alltså tänk om det skulle vara en person, som är ful men som är jätte intressant annars lixom! Den kanske har en rolig personlighet, eller något. Fast manmåste ju vara attraherad med.
Det kan bli lite knepigt det dära.
Jag och Frugan har diskuterat det idag nämligen=)
Vi diskuterar många intressanta ämnen ganska ofta tycker jag=) Typ våra åkommor och dylikt=)
Men idag har vi varit på blinddate och fikat med två intressanta män! Det va trevligt! Jag gillar att träffa nya intressanta människor, och dessa två hade mycket roligt att säga!

Men i morron ska vi shoppa, och passa Carl en stund! Vi behöver terapishopping! Och självklart så ska vi fika hos Sötmormor=)

/Barbie

Barbie och princess

Nu är frugan hemma hos mej, här i min lägenhet=)
Vi ska på party, och sjugna singstar och allt som vi
brukar göra=)
Sen ska vi slappa i morron och shoppa på måndag och fika hos mormor=)

Det är en SÅÅÅ skön helg vi har framför oss=)

Byelove /Barbie

Hej bloggen.

Min mormor säger att jag säger "typ" jämt.
Det är nog sant för jag tänkte precis skriva typ.
Ibland undrar jag om inte tanter kan bli kära på nytt när deras män
lixom inte är så attraherande längre? Eller tvärtom.
Nej, alltså nu tänkte jag för kort igen. Då har man ju varit kära typ hela livet, så varför skulle man sluta med det?
En gång i tiden sa jag alltid att jag trodde att jag skulle bli en sån som skiljer mej minst en gång.
Men det är jag helt säker på att jag inte kommer längre! Jag klara ju inte ens av att göra slut på förhållanden utan att gråta ihjäl mej. Det är viktigt för mej. Kärlek behövs i mitt liv och när det tar slut så Svider det. Så in i helvete. Alltså, tänk då vad hemsk det måste vara att ha varit gift med någon och sen skilja sig! Tänk så mycket minnen man måste ha tillsammans! Och kanske bäbisar! Jag skulle aldrig, aldrig klara av det.
Förut tänkte jag mej lixom ett bröllop vid havet och ett i skara domkyrka.

Tänk vad det förändras. Nu vill jag för det första aldrig mera se skara domkyrka, och bara gifta mej en gång. Och den gången ska vara på riktigt. Jag ska kunna gå där och vara trygg och se tillbaka på min livslånga kärlek när jag är 77 precis som min älskade mormor. Visst, morfar kanskse inte är så fager längre, men dom älskar varandra. Dom kommer vara tillsammans tills döden skiljer dom åt.
Det är det jag letar efter. Det är det jag är ute efter.
Evig trygghet, livslång kärlek, eller vad man nu vill kalla det.

För jag tänker inte ta ett heartbreake till. Nu är det ju så att jag knappt blivit dumpad i mitt liv. Men det är fan lika hårt att dumpa. Det är det.
Åter till mormor. Hon är en förebild för mej. Hon jobbar på Café med sin syter. Alla älskar dom för dom är så söta. Dom är så snälla och rara och får alla sina pensionärskompisar på bra humör. Och mixmegapol folket pratar om dom på radion=)

Mannen i mitt liv, vem är du? Vad gör du nu? Hur ser du ut? Saknar du mej?