vänfunderingar

jag frugan och malin har gjort 4 filmer i våran tid tillsammans. Dom är fantastiskt roliga historier, med mycket humörsvängningar, låga skämt och mycket skratt och sånt.

jag vill ha dom i denna staden.

För helvete, ser inte Gud eller vem fan det är som bestämmer att jag Behöver mina vänner?

Fast man kan ju inte få allt, och det va faktiskt jag som flyttade, just för att jag inte stod ut med all smärta där uppe.

Och jag är ju faktiskt fantastiskt lycklig här med.

Jag och frugan tycker att vi borde bli grannar igen när vi blir stora så att vi kan umgås som tanter, som tanter gör med sina famlijer och sånt.

Ibland blir jag frustrerad för att jag vet att jag stänger fler och fler dörrar till vänner som jag saknar, men känner att kontakten är alldeles för svag.

Har man inte vänner när man är stor? Har man bara bekanta som man hälsar på för att vara trevlig då? Eller flyr jag bara för att jag inte riktigt fattar hur jag ska få ihop alla olika vänkretsar som jag har?