tisdag 9 september 2008

Hemska, dumma dag.

Jag vet inte om det är datumets fel, men detta har inte varit riktigt min dag. Den började nog bra,eller jag hade väl inget direkt att anmärka på början av dagen, förutom att jag hade brottom som vanligt. Men det är ju för att jag aldrig orkar gå upp ur sängen. Det är så himla jobbigt, just det dära lilla (stora) hemska steget ur sängen. Efter det så går det ändå hyfsat bra...
Men sen på jobbet Så blev jag skittrött, och jag hade väl kanske inte riktigt alla på min sida idag.
Sen när jag kom hem va jag trött, kall och allmänt på dåligt humör. Och då skriver någon jävel till mej att världen går under i morron. Så det är ungefär det jag har tänkt på sen typ 8. Men riktigt så va det inte. Det va något med något forskningsprojekt som ska ske i morron, och det kunde vara farligt osv. Jag fattar inte riktigt, men jag ringde och pratade med frugan i över 1.5 timme om min oro, och hon lugnade mej. Sen så hatade jag denna dagen. Och nu vill inte jag prata om denna dumma dagen mera!

Ikväll har jag gjort en fruktskål till mej själv. Jag skärde upp äpplen, bananer och vindruvor i en liten skål=) Det va nog bra för min hälsa! Synd att inte mamma såg den bara! Hon hade blivit stolt! Och det va ganska gott..
Alla som känner mej vet ju precis hur viktigt mitt hår är för mej. Det är typ halva mitt utseende. Det är hela mej. Jag hade helt enkelt inte varit jag utan det. Och mitt hår har ta mej tusan haft en sämre period nu det sista. Men det vet ju alla med som känner mej! Det va så långt och tjockt och fint innan denna hemska sommaren intog mitt liv.
Det är därför jag käkar en massa vitaminer o0ch frukt nu=) Jag hoppas att det ska må sådära bra igen. Fast jag är lite rädd för att jag tror den enda vitaminen mitt hår vill ha är "a little bit of love". Min kropp mår så mycket bättre när jag är lycklig, helt och rakt igenom.

Jag vill åka konståkning och dansa. Jag vill rida. Jag vill vara ekonomiskt oberoende.

Jag blir så arg när jag möter personer som är sådära sockersöta. På ytan. När folk går på deras sockersöta yta. När dom inte ser alla genvägar som den personen har tagit. När folk klarar sig igenom allt via sina privata genvägar och sedan blinkar sockersött med sina falska ögon. Jag ser dom överallt. Jag vill banka ner dom på marken och tala om verkligheten för dom.
Jag ska göra det med.

Och Frugan! Tack för att du tog dej tid med mej typ hela kvällen och lät mej prata ut om alla mina bekymmer! Var hade jag gjort av mej själv utan dej? Du har så lugna svar på mina frågor! Du måste flytta till borås! Herregud, ingen vet ju hur det ska gå med våra åkommor annars..

Nä, slut för idag. Jag ska se om jag vågar sova inatt. Jag vill inte ens andas om att jag inte vill sova själv. För jag klarar mig så jävla bra. Jag gör det. Jag gör det.

/ Barbie.

Inga kommentarer: