Rahabilitering och besök.

Idag har jag varit i Skara. Känslan när jag öppnade dörren till mitt före detta hem, den kan jag nog inte förklara. Det kändes som att det va händer som bara ville dra in mej, krama om mej, ta fast mej, ha mej tillbaka. Tvinga mej in i mitt gamla liv igen. Tvinga mej att stå kvar där jag va förut. Oroa mej helatiden. Göra saker som jag inte vill. Det är inte lägenheten det är fel på. Det är det gamla jävla livet. Ibland kommer jag på mej själv, för jag oroar mej inte så mycket i detta nya livet. Jag har ingen att oroa mej för på samma sätt. Ingen kan göra något den inte får.
Jag kan koncentrera mej på jobbet. Det kanske är därför det går bra.
Allt har gått bra sen den dära jävla, soliga, varma Julidagen. DÅ JAG BARA GRÄT.
Det finns inte ett enda jävla ställe i Skara som inte får ett minne att vakna till liv. Ibland åker mina tankar tillbaka till då, just bara för att minnas det en sista gång. Jag tror jag raderar omedvetet. Det är så skönt att jag inte har gjort ETT ENDASTE JÄVLA FEL.
Det är så skönt att jag kan ha ett fullständigt rent samvete. Men det är inte skönt att det svider så jävla mycket i mitt hjärta, eller vad det nu är som svider. Och ja, det gör det fortfarande.
Det har gjort det lite extra nu ett tag. Jag tror det är min kropp som verkligen håller på att försöka radera minnen och reparera sig själv.
Den 4 oktober ska jag tillbaka till skara. Och det kan gå iprincip hur som helst. Det får faktiskt gå hur det vill. För jag har ändå inte gjort ett enda fel.
Jag hälsade såklart på på mitt gamla Mc Donalds med! Och jösses, vad jag har saknat dom. Och dom jobbade lika bra som vanligt. Och jag vill verkligen hinna hälsa på dom mera, för GUD, vad jag har saknat dom mycket! Jag vill bara ha tillbaka dom allihopa.
Och min lön. Den satt BRA. Den gav mej ett leende som räckte hela dagen och va värt varendaste timma och slit. Jag har mej själv att tacka.
Och jag vill tacka min mamma och min farmor och Carl med som hjälpte mej att städa idag och gav mej mat=) Jag är nog bortskämd egentligen. Ibland känns det som att jag får allt jag pekar på. Fast i morses va jag lite sur!! Men va fan, det hade med mina hormoner att göra=)
Och igår va jag och Frugan på Mamma Mia på Bio=) haha, vi ville lixom verkligen ses så då gjorde vi det och jag såg alltså Mamma Mia på bio IGEN! Och den va lika bra denna gången! Inte ett dugg uttråkad va jag. Skulle lätt kunna se den igen.

Ja och sen kan jag ju berätta att jag ska satsa på att bli radiopratare i mitt liv. Jag har ju väldigt många sånna runtomkring mej nuförtiden, och Kristoffer, han ska få lära mej hade jag tänkt mej för han är ju min nya vän lixom=)
Radioprataren Kristoffer alltså...

Nä, om jag skulle gå och fräsha upp mej lite i dushen och fortsätta min rehabilitering=)

För en dag ska alla mina hemska minnen vara borta, och ersatta av en underbar verklighet.

Besöker jag dina drömmar om natten?

/ Barbie