Tacksam.

Egentligen så har jag så mycket som jag borde vara enormt tacksam över. Som man lixom inte tä nker på så jävla ofta..
Just nu har jag till exempel en frisk, hel familj, som älskar mej. Jag har egen lägenhet och jobb och pengar så jag klarar mej. Och lite till. Jag har 4 hästar. Jag har en UNDERBAR mormor och resten av släkten. Men min mormor, hon är ovärdelig. Men det har jag väl redan berättat?!=) jag har fantastiska underbara vänner som alltid går att prata med och som hjäper mej när det inte är bra. Utan dom hade jag inte varit mycket. Jag hade inte varit Barbie.
Jag är frisk, just nu. Jag har allt. Just nu.
Och jag är så jävla orolig för att jag ska förlora någonting av det. Jag har egentligen, bortsett från vardagliga problem, ett perfekt liv. Just nu.
Inte ens ett brustet hjärta, som gör så förbannat ont.
Tänk alla pojkvänner man har GRÅTIT ihjäl sig för! Då borde man tänka på allt man har, och det göör man ju, men det funkar inte, inte då! Då är hela världen TOTAL förstörd, man bryr sig inte om någonting annat, för man tror att världen har gått under ( och det är ta mej fan inget att skämta om!!).
Jag är så förbannat jävla tacksam!

Idag har varit en ganska bra dag iaf. Jag passade Carl medans mamma målade här hemma, och Carl va snäll. Älskade hjärtegullet. Han är så söt! Han va lite trött idag och satt där i mitt knä helt tyst och nästan somnade. Och gubben på mormors cafe är helt kär i Carl=) Han går och bär på honom och sånt=)
Och så har jag haft värsta seriösa samtalet med pensionärerna om min rädsla för att jorden ska gå under och dom säger såå betryggande saker. Men jag tycker fortfarande att man aldrig kan vara säker..
Jag tror att jag är den oroligaste människan på jorden. Det har jag hört hela dagen iaf. Men jag kan ta mej fan inte hjälpa det! Det känns som att jag har såå mycket att leva för. Jag vill inte att något ska förstöra det. Och jag vet att jag inte kan kontrollera det men jag vill.

Men idag är jag glad=)

/ Barbie